Occupy Wall Street! Står det på plakat och affischer.
Ockupera Wall Street, där New York-börsen finns och miljarder och åter miljarder dollar omsätts varje år. Ockupera Wall Street som protest mot att 1 procent av befolkningen är rik och 99 procent knegar sig fram i fattigdom - ja, siffrorna stämmer absolut inte alls, men det är 99-1 ockupanterna skanderar. De menar att världen styrs på ett skamlöst och orättfärdigt sätt av ett gäng kapitalister och deras drängar i diverse regeringsbyggnader.
Ockupanterna stormade in i Zucotti Park, nära Wall Street, den 17 september. Rörelsen (om det är ordet) spred sig snabbt till 100 amerikanska städer och 1 500 till, världen runt (siffrorna osäkra, så klart). Många ser också upproren i Egypten (där Mubarak fick respass!), Tunisien, Syrien och Libyen (där Khadaffi mördades) som en del av det nya världsomspännande upproret. Kort sagt: hösten 2011 vändes världen upp-och-ner och skakades om.
Varför?
Låt mig först säga att vi som befann oss i USA upplevde något liknande - liknande, inte identiskt - på 60-talet när de svarta amerikanernas protest mot förtryck och diskriminering exploderade i väldiga demonstrationer. Några blev mördade då, många nerslagna av polisens batonger. Tidningarna rapporterade, tv visade i dramatiska bilder vad som hände och - jag gick med i många demonstrationer, någon gång vid Martin Luther Kings sida! - och upplevde det fantastiska: de svarta vann!
De svarta vann och - glöm det inte! - det gjorde också de miljoner hyfsade vita amerikaner som slöt upp på deras sida.
De stora skillnaderna mellan då och nu är framför allt två:
1. Ingen vet i dag precis (eller ens halvvägs) vad demonstranterna/ockupanterna vill.
2. Protesten bärs av internet, av Facebook, Twitter och jag vet inte allt. Med bara lätt överdrift kan man säga att i dag, 2011, händer allting överallt och på en och samma gång. Bilder och tankar, visa ord och struntprat, drama och trams är tillgängligt i ett och samma ögonblick i New York, Stockholm, Slöinge och Shanghai.
Eller med andra ord: världen är sammanfogad som aldrig förr. En och samma värld, så var det inte förr. I stort sett vem som helst som vill kan koppla upp sig vid sitt skrivbord - eller ute i hängmattan - och släppa in världen. Över skärmen marscherar protestanterna som vill ockupera Wall Street (och sannolikt hela Amerika, ja, till att börja med).
Ett par knäpp senare blir det läge att fundera över vad Egyptens rätt svackiga generaler tänker ställa till med, eller om Libyen, ett viktigt oljeland, kommer att brytas sönder i småbitar. På Google och flera andra sajter finns det möjlighet att ställa frågor - flera gånger om dagen i mitt fall - och få fram fakta som annars skulle ha varit fördolda.
Jag är absolut inte kompetent att förklara vad allt detta betyder. Nätet och andra kommunikationer - tidningen Du håller i handen är superviktig! - ger dig, som lever i dag, möjlighet att veta mer om världen än även lärda män och kvinnor gjorde för inte särskilt länge sedan.
Revolutionära tider är farliga, men också underbart spännande...
