Är euron på väg åt helvete?

Vad händer då med kronan?

Ska vi vara glada eller ledsna?

Svaret på dessa tre frågor - och åtskilliga dussin till - är ett rungande:

VET INTE!

Det vi vet är att euron, EU-ropas stolta enhetsvaluta (som Sveriges väljare sa nej till) är i trubbel som aldrig förr. Anledningarna är många och komplicerade, men kan för oss icke experter sammanfattas så här:

De 17 euroländerna är hopplöst olika. Mellan det värsta "syndarlandet", Grekland, och unionens stöttepelare, Tyskland, finns det praktiskt taget inga likheter alls. Därmed blir frågan - vore det bästa inte att sparka ut Grekland, Portugal, Irland och kanske Italien och Spanien, men behålla euron i de stabilare länderna norrut?

Svaret på denna fråga är att politikerna - alltså de män och kvinnor som bestämmer, antingen de begriper frågorna eller ej - dessa män och kvinnor hittills har sagt nej. Okej, Grexit, ut med Grekland, kan man möjligen gå med på, men helst inte mer. En kedjereaktion med fullt kaos i bagaget kan dock inte uteslutas.

Det är viktigt att göra ett tillägg här. Regeringars, partiers och enskilda politikers heder, ära och rykte står på spel. Det öppnar för opportunism och spekulation. Risken att vi får uppleva vettlösa utspel och skandaler är monumental. Sverige tillhör de klart bättre skötta länderna, men, men landet är litet, exportberoende och följaktligen sårbart. Det här kan bli den värsta hösten i mannaminne.

Den 12 september blir en nyckeldag. Då har Holland val som mycket väl kan ge stora framgångar för eurofiender. Samtidigt ska Tysklands författningsdomstol avgöra om ett förslag om en permanent europeisk krisfond (ESM) är förenlig med tysk grundlag. Om svaret blir nej - tjoff, kris på valutamarknaden, diverse desperata åtgärder och beslut, bankkonkurser och möjligen konkurs för Grekland och Spanien - om man inte kan locka/hota Angela Merkel och Tyskland att på något sätt hosta upp pengar. Vilket blir svårt, mycket svårt. De tyska skattebetalarna är definitivt inte pigga på att subventionera greker eller spanjorer som man anser korrupta, tjuvaktiga och inkompetenta.

Men kan man inte göra om EU till en mera solid union - typ USA - med president och regering i Bryssel eller varför inte Berlin - och guvernörer i medlemsländernas huvudstäder? Nej, en så galen tanke har, så vitt jag vet, ingen framfört. Länder med olika språk, olika ekonomi, olika seder och bruk och dessutom fyllda med folk som gillar att bestämma över sig själva - att cementera ihop dessa länder är inte möjligt. Alltså blir lösningen på krisen - säkert den skarpaste sen kriget - med stor sannolikhet en icke-lösning. Man fixar ett lån här, lite eftergifter där och åtskilliga åthutningar i riktning mot Aten och så kör man vidare med låg hastighet och hackande motor.

Jag har rest världen runt i mer än 50 år (snart 50 för Expressens räkning) och kommit till den bestämda slutsatsen att Europa är den bästa världsdelen (även om vi gott kunde byta ut Spanien mot Brasilien). Sen det idiotiska kriget slutade har de flesta av oss fått det bättre och bättre. Nu skakar det fina bygget.

Det känns inte bra.