Om sossarna inte sparkar ut Juholt kommer väljarna med all säkerhet att göra det. Han blir aldrig Svea Rikes statsminister - och det ska vi vara glada för.
Samtidigt är det viktigt att fundera över vad som egentligen gjorde nomineringen till en så kallad affär, ja, till den största politiska skandal vi haft i Sverige på många, många år. Då framgår följande omedelbart: De ledande sossar som hade till uppgift att fingranska Juholt innan han gjordes till hövding, dessa herrar och damer gjorde ett näst intill ofattbart taskigt jobb och borde förvisas till Grönland på minst fem-sex år.
Juholt själv borde sändas med gruppen ut i kylan. Varför i himmelens namn varnade han inte själv partikamraterna? Grabbar, det finns några lik i mina garderober, vi måste snacka om dem innan vi går vidare...
Uppenbarligen kollade man ingenting.
Eller är förklaringen - hemska tanke! - att Sverige med sina höga skatter och snårskog av bestämmelser blivit ett myglarnas paradis där alla (så gott som) gör felaktiga avdrag, "glömmer" vissa inkomster, tar milersättning samtidigt som man debiterar hyrbil, etc, etc.
Kort sagt: Trixande som löneförmån, och - hoppsan, hejsan! - därför också befriad från skatt. Glöm inte, käre läsare, att det bland de män och kvinnor i politik och näringsliv som räknar sig till eliten finns ett givetvis förnekat, men rätt illa dolt förakt för så kallade vanliga knegare som i princip inte kan göra några avdrag alls. Hyckleri är ett ord som hoppar in här...
Jag kan tillägga att samma sjuka finns i fler länder. Men att det homogena och likriktade Sverige är särskilt segt.
Sverige präglas, grupp för grupp och nivå för nivå, av en bastant självgodhet (väl illustrerad av Håkan Juholt). Man slirar, smusslar, ljuger och myglar, men erkänner att något är fel, det gör man inte. Utom i särskilt kniviga fall då man gör en "pudel", alltså erkänner i form av bortförklaring.
Särskilt omöjligt blir det att erkänna att den nye ledaren för Det Stora Partiet trixat och att den inre kretsen, plus en hel härskara funktionärer och tjänstemän hjälpt till. På Stalins tid i Sovjet löste man problem av det slaget genom att arkebusera ett eller annat hundratal misshagliga. Så går det dessbättre inte till i Sverige.
Däremot sluter man upp bakom glidningar, gör en version till sanning eller till oförklarligt och obetydligt misstag. Sanningen hamnar på den glittrande insjöns gyttjiga botten, dit ingen ser - och pjäsen går vidare med taxikvitton, reseräkningar och en eller annan hyres - avi fladdrande i den ljumma vinden.
Den svenska modellen: inte korrupt, bara anpassad, lite lagom. Ja, faktiskt, inte sant, nog är väl vi svenskar lagomast av alla?
När jag skriver detta vet jag att många läsare och läsarinnor fnyser att nu jävlar, drevet går och Nilson ansluter sig. Men de som fnyser och spottar på drevet har totalt missuppfattat. Det är inte fel att medierna gräver och avslöjar: det är vår uppgift.
Det är inte fel att mygel och bedrägeri dras ut i solskenet: det är viktigt. Alla röstberättigade medborgare i Sverige, plus en hel del underåriga, har rätt - och plikt - att delta i politiken, att välja eller ovälja ledare. För att välja behöver man underlag, fakta. Det ni hör är inte ett drev: det är ett samstämmigt krav på sanning.
PS! Många har mejlat och frågat var ordet Tjofladdrik betyder. Mitt svar är: titta på en bild på Juholt och kolla hans svar på medias frågor. Sen vet ni precis vad en tjofladdrik är.
