The bad news är att vädret är rent ut sagt för jävligt. På kort sikt blir det till att pulsa, skotta och svära över kylan. Den som så önskar får gärna för mig rikta några särskilt mustiga förbannelser mot dumskallarna i FN:s klimatpanel IPCC som hävdar att vi går mot en förödande global uppvärmning där Himalayas glaciärer smälter, Holland översvämmas och vårt kära gamla klot blir mer eller mindre obeboeligt. Ja, om inte!
Ja, ni vet vad jag menar. Sen IPCC-rapporten blev offentlig har vi upplevt en hetskampanj - säkert den mest omfattande i världens historia, om också mest därför att kommunikationerna är så utvecklade. Vetenskapsmän, politiker (främst den förfärlige Al Gore) och, dessvärre, all världens mediepellar har spytt ur sig miljoner ord - nej, säkert miljarder! - om hur hemskt det ska bli om vi inte slutar köra bil, slutar bränna kol, slutar spruta ut koldioxid, etc, etc. Grundbudskapet, som man ofta försöker dölja, är att vi måste underkasta oss mera regler och bestämmelser, givetvis formulerade av experterna och de ädla politiker (när jag skriver detta ler jag snett) som verkligen, ja, verkligen vill vårt bästa.
Men: The good news är att the bad news är fel! Gradvis har det läckt ut att IPCC helt enkelt fuskat, använt skrattretande usla källor (bland annat en studentuppsats) och vägrat ta hänsyn till fakta som pekat i "fel" riktning. Med mera. Chefen för panelen, indiern Rajendra Pachauri anklagas, såvitt jag förstår på goda grunder, för korruption. Kort sagt: en svindel av kosmiska proportioner.

Men verkligheten är en bråkig best. Och allting tyder på att psykos och masshysteri kommer att driva fram en positiv utveckling. Det vi kallar marknaden är nämligen på väg att ta över - helt enkelt därför att det finns miljarder att tjäna på nya energisystem. Världen runt, men inte minst i USA och Kina arbetar man på en ny generation kärnreaktorer. Fint! Vi i Sverige borde ta efter. Vindkraft är troligen ett snedspår, men lite nytta kommer den att göra och nya metoder att isolera byggnader kommer att minska värmebehov - och elräkningar! - enormt. Förbättrade bilmotorer fasas in och tillverkningsindustri världen runt förbättrar maskiner och processer. Allt detta leder till mer och skarpare forskning - och miljoner nya jobb! Den som så vill kan tala om ett paradigmskifte - genomgripande och omstörtande förändring.

I perspektivets förlängning skymtar vi och det är kanske den bästa nyheten av alla, slutet på oljans diktatur. Och därmed ett drastiskt minskat inflytande för de länder som händelsevis haft turen att sitta på "svart guld".
Tanken på ett Ryssland som måste försörja sig på arbete och entreprenörskap är mycket tilltalande (fast kanske inte för Putin). Saudiarabiens hycklande prinsar får dra ner på sin äckliga lyxkonsumtion och Iran kan - kanske - bli en demokrati där till och med kvinnor räknas. Den obehaglige Hugo Chávez i Venezuela får börja sila snacket - till glädje för alla vettiga latinamerikaner - och Al Gore kan säkert hitta på en ny blodisande katastrof att predika om.
Och kanske bäst av allt. Bilen, som är en särklassig frihetsmaskin för oss vanliga knegare, har fortfarande sin bästa tid framför sig...