Suveräna nationer kan komma i gräl om praktiskt taget vad som helst. Ibland kan dessa gräl leda till krig; i de flesta fall dessbättre inte.
Anledningarna till grälen är i regel inrikespolitiska. En regering - till exempel den i Peking - upptäcker att den kanske inte är fullt så populär som den skulle vilja vara. Alltså ser man till att komma i konflikt med en impopulär granne, i det här fallet Japan, Asiens rikaste land (men närmast en dvärg i jämförelse med det väldiga Kina, världens folkrikaste land).
Tvisten gäller en ögrupp, som på japanska heter Senkaku och på kinesiska Diaoyu. Japan köpte gruppen för 180 miljoner kronor av privata ägare, men kineserna anser att köpet präglades av tjyv - och rackarspel och egentligen inte kan vara giltigt. Man kan lugnt tillägga att kineser och japaner - efter åtskilliga krig och andra obehagligheter - inte precis tycker om varandra. Nej, snarare tvärtom. Det händer faktiskt att kineser betecknar japaner som "små gula apor" (ja, jag har faktiskt själv hört uttrycket användas en kväll i Peking).
Att tala illa om Japan och japaner är följaktligen mer eller mindre en plikt för ambitiösa kinesiska politiker. I Japan är man mera försiktig i officiella sammanhang men nere på gatan står kineserna inte särskilt högt i kurs. Man pekar på att jättelandet fortfarande till stora delar är primitivt och - givetvis - diktatoriskt styrt. Medan japanerna ser sitt eget land som en mönsterdemokrati och dessutom utomordentligt framstående både ekonomiskt och på diverse vetenskapliga områden. Japan: högutvecklat, sofistikerat, beundrat i världen. Kina: fattigt bondland.
Jovisst, svarar kineserna, men ett land med långt mer än tusenårig kultur, "Mittens rike" som alla små pytteländer i världen (och framför allt Japan) borde hylla och beundra. I själva verket finns det egentligen bara ett land i världen som kineserna verkligen betraktar som (någorlunda) jämlikt. Det landet är givetvis USA som en gång i världen "öppnade" Kina, för all del med hjälp av kanonbåtar.
Detta hände i mitten på 1800-talet, då en amerikansk sjökapten vid namn Perry trängde sig på de japanska öarna där folk gapade stort och slog sig på knäna dels därför att främlingarna var så obegripligt fula, dels därför att det kom ånga ur båtarnas skorstenar - något liknande hade man aldrig tidigare sett.
USA blev snabbt Japans viktigaste handelspartner och så har det förblivit. Dessutom - ja, man talar helst inte så mycket om saken, men det var amerikanerna som var först med Bomben som hittills använts i strid bara två gånger. De två städer som då förstördes hette Hiroshima och Nagasaki och låg - givetvis - i Japan.
Medan Kina kämpade sig in i den moderna världen med hjälp av "den långa marschen" och Maos hänsynslösa diktatur, blev Japan Asiens motsvarighet till, lås oss säga, Tyskland: en stormakt när det gälle att tillverka - och sälja - bilar, klockor, instrument. Varje gång man landade i Japan hittade man nya, fiffiga prylar som man helt enkelt måste köpa. Japan blev ett drömland för konsumenter och för den delen också turister - för var annars kan man få massage av en vacker flicka som promenerar längs med ryggraden på en?
För att återgå till allvaret tror jag inte att det blir krig om de där öarna. Men lite bråk piggar upp och det var lite länge sen sist...
EXPRESSEN.SE RÄTTAR: Öarna heter Diaoyu på kinesiska och Senkaku på japanska, inte tvärtom.
