Ulf Nilson

Den kinesiska professorn uppges vara chockad över stöket i svenska klassrum

Publicerad

En kinesisk skolexpert vid namn Lu Ziwen fastslår att jättelandets skola är överlägsen - ja, jag förmodar överlägsen alla andra. Och därmed även den svenska. Min kommentar är: Det tror jag inte.

Veta kan man ju inte i så här väldiga sammanhang. Och utan tvivel är detta att jämföra Kina med (till exempel) Sverige som att jämföra en mygga med en elefant. Eller för att säga det rakt ut: Det går inte.

Kineserna har, inte minst på grund av att landet så länge var förslummat och sedan förslavat, ett intensivt hävdelsebehov. De vill bli bättre. Och bättre. Och bättre. Och småningom - datum är aningen osäkert, men kanske det var i går - bäst i världen. Vad det nu innebär.

Okej, jag förstår väl att det innebär att Kinas skolbarn ska lära sig mer, tänka bättre och uppföra sig mer korrekt mot både varandra och framför allt (antar jag) mot lärare och andra vuxna. Värdiga mål, utan tvivel. Och omöjliga.

Den kinesiska professorn uppges vara chockad över stöket i svenska klassrum.

Och visst kan man jämföra utbildningsnivåer och visst kan man jämföra uppförande. Men det råkar vara så - och varje vettig person inser det - att utbildningsnivåer och uppförande är olika saker på olika kontinenter och i olika länder. En kille från Georgia i USA får poäng i uppförande för helt andra saker än en i Norrbotten. Ingen väntar sig att en tysk ska bete sig som en fransman. Och danskar (för att ta något lite närmre) förväntas alls inte gilla samma saker som svenskar.

Tvärtom: Vi umgås och lär av varandra. Ibland flinar vi åt lärdomarna. Dumma danskar! (ibland säger vi nåt värre), flinar vi. Obegripliga norrmän.

Ja, och så finnar... Kort sagt reserverar alla länder (såvitt jag förstår) vinnarplatsen åt sig själva. Det känns bra och kostar ingenting.

Det ligger i sakens natur att man jämför. Så konstigt de äter. Så konstigt de snackar. Så konstigt de bugar sig. Men världen är en brokig och ofta stökig plats. Och just därför så underbar.

Varför skulle samma regler gälla i Kiruna som Khartoum? Varför samma på Elfenbenskusten och i Holland? Jag har (med hjälp av Expressens resurser) rest nästan överallt (okej, jag skryter lite). Och upptäckten har alltid varit densamma: Vi är olika. Vi gör samma saker på varsitt sätt, ibland bättre, ibland sämre.

Vi häpnar och förundras och ibland till och med lär vi oss saker. Vi diskuterar och dividerar och kommer som regel fram till att vi är bäst. Eftersom alla andra gör ungefär samma uppstår intressanta diskussioner och ibland (låt oss vara ärliga!) knivslagsmål.

Jag känner mig lycklig över att jag inte föddes förrän på 30-talet. Visserligen låg kriget framför oss men världen öppnade sig så småningom sagolikt - och så underbar den var!

Man fick se folk äta, dricka och klä sig på nya sätt. Man fick lära sig nya uttryck och stava sig igenom helt annorlunda tidningar. Kort sagt: Man fick lära sig världen och dessutom - det här är viktigt! - att människor som klädde sig konstigt och snackade underligt hade precis samma värde. Man fick, kort sagt, lära sig att världen är en brokig, stökig och förvirrande plats.

Det tog mig personligen (en trög hallänning) många år att lära mig att älska allt detta, att älska olikheter och förändring.

Men vilken resa det var. Så mycket det finns att upptäcka och älska. Så oändligt mycket.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag