Vi ser ut att gå mot ett tvåpartisystem. Trots att Mona Sahlin har svårt att få upp sin personliga trovärdighet är socialdemokraterna tillbaka på fornstora nivåer. Och inom borgerligheten dominerar moderaterna totalt.
Kanske var det just därför som de borgerliga partisekreterarna i går lovade i DN att deras partier ska vara kvar och utvecklas var för sig, samtidigt som samarbetet i alliansen ska fördjupas ytterligare.
Å ena sidan ska alltså partierna profilera sig, å andra sidan kompromissa i sina hjärtefrågor. Det visar den inbyggda motsättningen i alliansen.

Trots beskedet kan man heller inte utesluta att de borgerliga går till val nästa gång under gemensam partibeteckning, något moderaternas partisekreterare Per Schlingmann heller inte utesluter.
Redan inför förra valet fanns långtgående diskussioner med folkpartiet som pådrivare. Namnet ”Allians för Sverige” registrerades redan inför förra valet och skulle dagens opinionssiffror stå sig ökar trycket på att välja den vägen.
Skulle kd och/eller fp åka ur riksdagen blir massor av borgerliga röster bortkastade. Den faran undanröjs med en valkartell.
Dit är det dock en bit kvar. Den mer kortsiktiga konsekvensen av det svaga opinionsstödet är att nervositeten breder ut sig i hela regeringen. Frustrationen ökar över att skattesänkningarna och den ökade köpkraften för alla som har jobb inte ger utdelning.
Då kan det – med stora överskott som finns – bli ännu svårare för finansminister Anders Borg att hålla emot när angelägna investeringar, reformer och skattesänkningar diskuteras.
Särskilt kd och fp har alltså behov av att kunna peka på framgångar. Kraven på vårdnadsbidrag och slopande av värnskatt kommer att bli än mer påstridiga.

Manglingarna inför budgeten för nästa år blir en verklig prövning av om den borgerliga budgetdisciplinen håller den här gången.
Den enda trösten i regeringens bedrövelse är att oppositionen idag helt saknar gemensamt alternativ. Men det struntar uppenbarligen väljarna i.