Stjärngossen Johan, 18, blev skolans lucia

Det är mörkt i aulan. Flera hundra elever släntrar in och sätter sig. När det är som mest tyst och förväntansfullt hörs sången. Efter första versen av "Gläns över sjö och strand" vänder sig lucian om och säger "Johan, kan inte du vara lucia?". Stjärngossen tar av sig struten och på åker luciakronan. Massan brister ut i jubel. Tonåringarna tar upp sina mobiler och fotograferar.
I år har Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping två lucior: Veronica Ahlund, 16, och Johan Gustafsson, 18. Bakifrån syns ingen könsskillnad. Johan har långt och tjockt hår. Att folk gjorde stor sak av hans luciakrona brydde han sig inte om.

Tvekade aldrig

- Jag fortsatte som vanligt. Det här är inget skämt, säger han.
För gymnasiechefen Stefan Claesson var det aldrig någon tvekan när eleverna uttryckte en önskan om att ha en manlig lucia.
- Jag tycker inte att det är konstigt på något sätt, säger han.

Rektorn sa nej

Men när Södra skolan i Motala röstat fram Freddy Karlberg sa rektorn Birgitta Wessman nej. Hon menar att det krävs en massomröstning för att ändra traditionen.
- Vi har brustit i vårt vuxenansvar eftersom vi inte grep in redan när Freddy blev aktuell som kandidat, säger hon.
Förr i tiden såg lussefirandet annorlunda ut. Utklädda ungdomar festade och tiggde mat och brännvin. Den ljusskridande lucian förekom endast i de högre klasserna. Först i början av 1900-talet blev lucian folklig.

Läge att lösa upp konceptet

Agneta Lilja, etnolog på Södertörns högskola:
- Det var ett maktmedel från politiska sammanslutningar, nykterhetsföreningar och skolorna. Man ville komma till rätta med firandet där ungdomarna själva tog initiativet. Det folkliga lussefirandet ersattes med den välstädade, ordentliga och nyktra lucian.
Hon applåderar eleverna:
- Lucia är bara en hänvisning till något förgånget med blandat ursprung. Det är läge att lösa upp konceptet.