Regeringen och statsminister Fredrik Reinfeldt tappar i förtroende.
Och underläget till oppositionen är fortsatt stort.
Aldrig har en regering gjort så mycket under sitt första år, men samtidigt belönats så lite.

Demoskops senaste förtroendemätning och väljarbarometer är ytterligare en bekräftelse av alliansens problem på regeringens årsdag. Visserligen har avståndet till oppositionen krympt något tack vare folkpartiets uppgång. Den nye fp-ledaren Jan Björklund har fått en bra start och inger också större förtroende hos allmänheten än statsministern själv.
Den lyssnande Fredrik Reinfeldt kan trösta sig med att han fortfarande anses mer tillförlitligt än utmanaren Mona Sahlin. Störst förtroende har dock fortfarande utrikesminister Carl Bildt.
Otack är världens lön, kan ministrarna sucka med tanke på att regeringen varit sällsynt effektiv. På ett år har den betat av nästan allt vad den lovade före valet. Med resultatet att alliansen inte skulle ha en chans om det vore val i dag. Särskilt inte som kristdemokraterna för sjätte månaden i rad hamnar under spärren till riksdagen, på samma nivå som Sverigedemokraterna.

En förklaring, som inte är särskilt trevlig ur borgerlig synvinkel, är att alliansen kan tacka Göran Persson för valsegern. Tidigare socialdemokrater gjorde vad som helst för att få bort Persson och gick direkt över till moderaterna.
Att Göran Persson numera når samma bottennivå som vänsterpartiets Lars Ohly i förtroendeligan stöder tesen. Men när han blivit konsultande bonde finns inte den anledningen att rösta borgerligt längre.
En annan, för borgerliga strateger mer hoppfull analys, är att regeringen tagit itu med allt obehagligt först. Skattesänkningarna och ökad köpkraft har drunknat i försämringarna för arbets-
lösa, sjuka och förtidspensionärer.

Men i och med budgeten för nästa år ska det vara slut på nedskärningarna. I stället ska det från 2009 och 2010 märkas att ökade skatteintäkter och stora överskott ger mer pengar till vården, skolan och omsorgen. Så ser i alla fall planen ut. Det har till och med finansminister Anders Borg lovat.
Än så länge kan de borgerliga också glädja sig åt en splittrad opposition.
Alternativen till regeringens budget visar att s, v och mp är långt ifrån ett gemensamt regeringsprogram i nästa valrörelse. Något som vänsterpartiet för övrigt redan sagt nej till.