Som tur är har jag Wilma, 11 år, att skylla på.
Hon älskar ett gäng som varje sommar kör buskis på Vallarnas Friluftsteater i Falkenberg och denna sommar kom jag inte undan.
Jag är fortfarande skakad.
Till viss del för att vi pröjsar drygt 300 spänn för att höra Siw Carlsson dra fullblodsskämt som "jag säger som han som fick en fågelskit i ögat: Jävla mes!" (Jo, alla som är där skrattar, men shit the same...vi ser det olika)
Men kanske mest för att jag efter 45 år fortfarande är turistanafalbet i mitt eget land.
Jag kan inte ens stava till termos och hemgjorda mackor med stekt ägg.
Det är Wilma, 11 år, som avslöjar mig.
När jag under de flesta vuxna somrar i mitt liv antingen jobbat eller valt att göra sådant som jag vill göra... exempelvis ingenting... så vill Wilma, 11 år, göra sånt som sommarsvensken gör och då finns det inte längre någon återvändo.
Så jag åker förstås till legoländer, jag diggilooar och jag åker till Vallarnas Friluftsteater en söndageftermiddag i juli 2010 och förstår ingenting... då menar jag inte när Siw drar till med "man får nöja sig med det lilla, sa pigan när hon satte sig på nappen. Vi köper program, vi köper t-shirt med porträtt av karaktären Dag-Otto och texten "TO DE'", det blir dvd:n "Bäst of Dag-Otto", Gott och Blandat-påse, popcorn, dricka, regnkapuschonger och vi hyr till och med två stycken illgröna plädar innan vi tar plats på rad 14.
Publiken består i huvudsak av de som gärna ser Malou von Sivers program på förmiddagarna. Samt barn.
Alla kommer med stora väskor, de har egna plädar och ur handväskor plockar damerna fram små pappersnäsdukar som de noga torkar av plaststolarna med; det är sådan du måste vara utrustad med, jag har bara inte lärt mig att förstå det.
Så snart pausen närmar sig reser jag mig som på ett startskott och rusar upp för att ta plats i kön till kaffe med dopp.
Det är en aktion som visar sig fullständigt meningslös. Jag står nästan själv i kön.
När jag återvänder till min plats med kaffemuggar i handen tittar folk på mig som om vore jag en idiot.
Filtarna har rullats ut och ur väskor har det plockats fram kaffetermosar, ostmackor med gurkskivor, spickekorvar, gårdagens lasagne, hela tomater (det är alltid vid lite finare tillfällen man får äta HELA tomater), saltkar, hemgjord saft, äppelskivor i plastpåse, stekta ägg på limpbröd, en nubbe eller tre.
Varför visste jag inte det? När ska jag lära mig att när du ska på sommarteater så tar du med dig mat?
När du går på Kiviks Marknad har du pengar över till en t-shirt med texten "RIKTIGA MÄN RAKAR PUNGEN MED VINKELSLIP".
När du åker tåg skalar du apelsin.
När du står vid köttdisken på Ica kan du som man på allvar stå där med varukorg och - bar överkropp.
När det är tisdag ser du Allsång på Skansen på TV.
Jag gör vad jag kan för att lära mig, men det går trögt.
I år har Wilma, 11 år, tjatat om att vi ska åka till Gekås i Ullared för hon vill köpa en banantelefon, för det har dom där och "dit ska man åka på sommaren". Men där går gränsen. Ullared är för fullblodsproffsen.
Jag måste jobba lite mer på min utbildning i att vara sommarsvensk. Men "det löser sig, sa han som sket i vasken". Nästa år kör jag åtminstone med egen pläd.
