Ninni Schulman: Lämna min korv i fred

Publicerad
Uppdaterad
Pizza - för fett! Fiskpinnar - för panerat! Falukorv - för lite kött! Färdiga köttbullar - tillsatser!
Larmen om maten duggar tätt. Mattalibanerna står på rad och varnar för allt vi inte får äta. Maten ska vara hemlagad från grunden, lokalproducerad, urnyttig, eko och reko.
Men vilken småbarnsförälder orkar? Expressens Ninni Schulman gör uppror mot mathysterin.
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det råder en galen mathysteri i det här landet. Har ni märkt det?
Larmrapporterna smattrar som hagelskurar kring fötterna och hur man än trampar så trampar man fel. Fel, fel, fel.
Är det inte transfetter eller tjogvis med E-tillsatser i maten så är det falukorv som minsann innehåller en tredjedel vanligt kranvatten.
Själv kan jag bara undra när någon senast dött av en portion kranvatten. Jaja.
Medan dagens ungar hänger framför sina datorer och äter sig överviktiga på godis och läsk och Billypizza hamnar även de vanliga så kallade halvfabrikaten på dödslistan. För nog känns det som om det är bara en tidsfråga innan det klassas som mordförsök att servera sina barn korv och bröd.
Trots att man sitter med sin familj i frid och harmoni (nåja) runt ett dukat bord och ungarna trycker i sig fiskpinnar, potatis, gröna ärter, remouladsås och mjölk känns det inte riktigt bra.
Man försöker koncentrera sig på barnens berättelser från dagen som gått men i periferin kan man inte undgå att se de där fiskpinnarna dansa sin djävulsdans på tallrikarna. Samtidigt hör man en käck röst, som påminner väldigt mycket om Leila Lindholms stämma, inne i huvudet.
"Det går lika fort att göra egna fiskpinnar. Och det är mycket, mycket nyttigare."

Jag får för mig
att det är vi 70-talister som är värst, både när det gäller att sätta matribban och att piska oss själva när vi inte lyckas leva upp till våra egna krav, vi som själva är uppfödda på pulvermos och Skogaholmslimpa.
För nu ska vi minsann göra mat från grunden, koka egen hönsbuljong och beställa hem stora lådor med ekologiska grönsaker varje vecka, grönsaker som vi knappt kan namnet på och än mindre vet vad vi ska göra med.
Och nu kommer semestern. Har man klarat av att förhandla med sitt stränga matsamvete under vinterhalvåret så kan man glömma det nu.
Nu har vi ju tid, tid att stå och blanda en potatissallad med fingrarna precis hur länge som helst medan någon glad köttbit, köpt direkt av en charmig bonde i grannskapet, ligger på grillen.
Orka, säger jag. Orka.
Okej, ibland då, när andan faller på ovanligt mycket. Men jag förvandlas inte per automatik till Johanna Westman bara för att det är sommar.

Sara Ask, barndietist
på Karolinska sjukhuset i Huddinge, säger:
- Det finns faktiskt många bra halvfabrikat, och det behöver alla föräldrar få veta.
Tack så mycket säger jag och känner hur axlarna åker ner två snäpp.
Hennes favorit är blodpudding eftersom det innehåller så mycket järn och vitaminer. Detta trots att ett paket enligt larmrapporterna Òinnehåller 16 sockerbitar".
- Om det inte vore socker i det skulle inga barn gilla det. Håller man sig till lördagsgodis och undviker saft och läsk till vardags så är sockret i blodpudding inga problem, menar hon.
Annan "snabbmat" som man enligt Sara Ask kan servera med rent samvete är fiskbullar, fiskpinnar stekta i margarin baserat på rapsolja och grillad kyckling. Hon tycker inte att något bör ha totalförbund. Inte ens falukorv eller pizza. Allt handlar om hur ofta man äter olika saker och hur man kombinerar måltiden. Att alltid servera grönsaker är viktigt.
I sanningens namn är jag nog en helt okej matmorsa. Till vardags. Betyg tre på en femgradig skala, skulle jag tro. Men på semestern vill jag koppla av - och det gör inte jag vid spisen.
Förra sommaren fick jag följande fråga av mina barn när det gällde lunchmaten:
- Vad får vi till makaronerna i dag? Korv eller köttbullar?
Jag misstänker att samma fråga kommer att dyka upp i år.
Ninni O Schulman

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag