Orrenius: Tuffaste krisen för Åkesson

Publicerad

"Vi säger det du tänker", lyder en klassisk SD-slogan.

Blatte-lover, fitta, hora, babbe, säger SD-höjdaren Erik Almqvist när han filmas av partivännen Kent Ekeroth.

SD:s svåraste kris är ett faktum.

Och den förvärras av Jimmie Åkessons egen taktik.

SD-ledaren Jimmie Åkesson var ledsen i går. Jag förstår honom.

Inte nog med att han tvingades sparka en god vän och en av partiets viktigaste frontfigurer - Erik Almqvist - ut i kylan.

Inte nog med att hans parti står inför sin största kris sedan Åkesson som 25-åring tog över partiet 2005.

Krisen förvärras faktiskt av Jimmie Åkessons egen linje: nolltoleransen mot rasism och extremism.

SD-ledaren har tänkt sig nolltoleransen som ett sätt att ta nästa steg mot att bli ett vanligt, etablerat riksdagsparti.

Det är på ett sätt helt rätt tänkt. SD har haft en fantastisk höst. Sympatisörerna strömmat från S och M. I de senaste mätningarna har SD seglat upp som Sveriges tredje största parti.

En viktig orsak till framgångarna är just att partiet lite grand lyckats fjärma sig från bilden av SD som ett gäng gapiga, rasistiska extremister.

Därför är förstås filmerna där partiets toppar svingar järnrör och vräker ur sig rasism och sexism rena katastrofen för partiet. SD:s gamla väljare bryr sig nog inte nämnvärt - men många av de nya sympatisörerna gör det. De har inte röstat på SD tidigare - först när lukten av extremism blivit svagare vågar de nosa på SD. Nu är stanken av gatubråk och rasism tillbaka.

 

För SD finns tre stora problem med nolltolerans-linjen:

1. Det finns ingen väg tillbaka. Har man slagit på stora trumman om att rasism och extremism inte är okej, så kan man inte backa från det.

2. Nolltoleransen måste genomföras fullt ut för att inte bli hycklande. Hittills har det mest varit oviktiga figurer ute i landet som rykt. Nu kan även SD:s nyckelfigurer falla.

3. Partiet är inte tillräckligt upp­städat för att klara av den nya linjen. Rasism och extremism frodas inom SD - även i partitoppen.

Jimmie Åkesson behöver bara se sig om i sin egen riksdagsgrupp för att hitta grovheter som inga andra riksdagspartier skulle acceptera.

 

Thoralf Alfsson, riksdagsman från Kalmar, hånar muslimer på sin blogg och har kallat islam "betydligt värre" än nazismen.

Kent Ekeroth, partiets rättspolitiske talesperson, har skrivit ogillande om muslimska nyfödda bebisar och även uttryckt "araberna är anti­semiter - har alltid varit".

Stefan Bojerud, riksdagsman, har i höst diskuterat thailändare i en nazistisk nättidning: "Exponerade för alkohol blir de snabbt berusade och ofta våldsbenägna".

Björn Söder, partisekreterare, gillar dödsstraff och har dragit paralleller mellan homosexualitet och pedofili. Söder har även kallat människor som demonstrerar mot SD för "avskräde".

Jimmie Åkesson behöver faktiskt bara titta sig i spegeln för att se en partiledare som säger saker som ingen av hans partiledarkolleger skulle komma undan med.

Strax efter valframgången 2010 åkte Åkesson till Köpenhamn och talade hos Trykkefrihedsselskabet, en antimuslimsk förening. I sitt tal varnade Åkesson för muslimer. Malmö var skräck­exempel: "Det vanligaste namnet för nyfödda pojkar är Muhammed", sa Åkesson (felaktigt: enligt SCB var Oscar vanligast år 2010).

Förra året frågade jag Åkesson hur han såg på den SD-vänliga nyhetssajten Avpixlat, där främlingsfientligheten flödar. SD-ledarens svar: Avpixlat hör till "den sunda delen" av SD:s nätrörelse.

I andra partier hade sådana uttalanden från partiledaren lett till avgång.

Men SD är inte som andra.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.