ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Natalia Kazmierska: Därför vägrar jag skaffa barn

ANNONS:
Tidigare artiklar
Visa flerVisa färre
Natalia Kazmierska. "Äntligen kan jag ha mina korta fräna Jill Johnson-aktiga höstkjolar" skriver krönikören Martina Haag ironiskt i sin rosaglittriga bok "Hemma hos Martina". Den handlar om hur det är att vara en helt vanlig sönderstressad småbarnsmamma i Sverige i dag. Den funkar bättre än p-piller. För nu har jag läst så många såna här böcker och krönikor om det fula och förfärliga moderskapet att jag har bestämt mig. Jag vägrar skaffa barn. Enligt statistiken kommer svenska folket att bli färre och färre i framtiden, eftersom vi 70-talistbrudar klämmer fram för få ungar. Man skyller det här på familjepolitik, kräver städhjälp och pratar om att kvinnor inte kan kombinera barn med karriär. Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt att vi skiter i bebisarna. För som det ser ut nu kan jag inte hitta ett enda rationellt skäl till varför jag skulle skaffa barn. Mediemorsor som Martina Haag, Nina Björk, Linda Skugge och Marie Söderqvist har ju tack och lov avslöjat hur vidrigt det är att vara mamma. Det är alltså att martyrsitta fjättrad hemma i soffan med amningsnariga bröstvårtor. Det är att bo i ett hem där dammråttorna får krypa längs med väggarna. Det är att köra miljoner tvättmaskiner med bajsiga bebiskläder, lida av sömnbrist och magont, stressa jämt, äta sunkiga fiskpinnar varje dag, tampas med små skrikande monster, få dålig klädsmak och dessutom kass ekonomi. Varför skulle jag vilja byta ut mitt sköna liv mot det? Varför skulle jag sumpa karriär, sovmornar och mina intellektuella intressen för en mardrömstillvaro? Varför skulle jag välja dammråttorna, utbrändheten, fiskpinnarna och den hiskeliga Jill Johnson-kjolen? I senaste numret av mammatidningen Mama kan man läsa att var femte mamma med barn i 1,5-årsåldern känner ångest. Och Mamas tips på hur det deppiga mammalivet blir roligare är att ha lite russin i handväskan samt lyfta på stenar och titta på kladdiga tuggummin med småbarnsögon på väg hem från dagis. Ursäkta, men jag vägrar ladda med snuskiga torra russin i väskan. Och så fort nån frågar om det inte är dags för mig att bli gravid, slänger jag snabbt fram Martina Haag-boken. Där har vi det ju svart på vitt. Där skriver trebarnsmamman Martina att hon är helt slut vid 40 år, att hon aldrig kan slappna av och att hon ägnar vardagen åt att leta efter vantar och dagislappar. Hon gnäller på Konsums dyra blandfärs, klär sig i noppiga tunikor och drabbas följaktligen av "akut glamourbrist". Hennes skådiskarriär går åt skogen, bebisen vaknar hundra gånger per natt och livet är kräks, gråt och ett enda kaos där den stackars lilla familjen bara flyter runt. "Det är som om en jätte har tagit vårt hus och skakat om det som en såndär skaka-tills-det-snöar-grej." På kvällen orkar Martina inte fundera på något mer komplicerat än Ekorrn satt i granen-låten. Och det konstiga är att hon valt det här själv. Att bilda familj är inget man tvingas göra under pistolhot. Så nu undrar jag bara varför martyrmammorna överhuvudtaget skaffar barn. Är det för att "alla andra gör det"? För att rädda den svenska rasen? För Göran Perssons skull? Eller handlar det om att föra vidare sina fantastiska gener? Ge mig några bra argument. Här blir inga barn gjorda till dess.
Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: