Storlek på text:
Skriv ut text
Foto: Anna Hållams Foto: Anna Hållams

Mats Qviberg: Marknadsekonomin är inte död. Den är framtiden.

Annons:
Läs mer om
På senare tid har många inom vänstermedia förtjust proklamerat marknadsekonomins död och USA:s fall på grund av den nuvarande finanskrisen.
Det är hög tid att dessa okunniga påståenden får mothugg.
Den egentliga innebörden av kapitalism och marknadsekonomi är ägandet. Rätten att nyttja det man äger och rätten att skörda frukterna av sina ansträngningar och sitt risktagande. I grund och botten är detta samma sak som entreprenörskap. Om man riskerar sin privatekonomi och belånar huset för att starta ett företag och arbetar hårt så ska man också få behålla det värde man skapar. Det är inte för att vara snäll som bagaren går upp mitt i natten och bakar. Han gör det för att tjäna pengar.
Vad gäller USA:s undergång så kan man konstatera att detta inte är första gången den har förutspåtts. Först skulle Japan ta över världen, sedan Indien och nu Kina. Det man då glömmer är den oerhört entreprenöriella kultur som finns i det stora landet i väst. I princip samtliga nya helt revolutionerande affärsmodeller de senaste 20 åren kommer från USA.
Amazon, Google, Dell, Wikipedia, Ebay, Itunes, Iphone, Facebook, Twitter, alla dessa företag har skakat om branscher i grunden. Listan är ändlös. Landets kultur att uppmuntra entreprenörskap och att hylla framgång är ett recept som slår billig tillverkning och många högskoleelever många gånger om.
Entreprenörskapet är kärnan i marknadsekonomin. Det är ingen slump att USA tar hem nästan hälften av alla Nobelpris.

Det är när man klipper banden mellan ägandet och förvaltandet som företag fallerar. Man kan se otaliga exempel på tjänstemannastyrda organisationer som inte arbetar för sina ägares bästa. I Carnegie, Skandia, ABB och Stora Enzo har tjänstemännen vid olika tidpunkter blivit rika och lämnat ägarna med notan.
Skräckexemplet är nog ändå SAS, jämför SAS utveckling med Ryanair. Ryanair har under superentreprenören Michael O'Leary revolutionerat flygindustrin och har med sina extremt låga priser sett till att vem som helst har råd att åka vart som helst.
Samtidigt har Ryanair en fantastisk tillväxt och lönsamhet, medan SAS går med brakförlust. Detta är ett tydligt exempel på hur en entreprenör skapar värde för oss alla och genom det ökar välståndet i hela samhället. Som tur är tjänar Michael O'Leary pengar själv på detta, trots att det i många kretsar anses ofint att tjäna pengar på något som skapar välstånd.
Men hade O'Leary satsat sådan kraft och energi på Ryanair om han inte givits den möjligheten? Hade H&M blivit så fantastiska på att erbjuda kvalitetsmode till låga priser utan den ekonomiska drivkraften för ägarna? Hade Ikea kunnat erbjuda möbler till folkhemmet billigare än någon annan om man förbjudits att tjäna pengar?
Dessa tre bolag visar med all önskvärd tydlighet att marknadsekonomi är det utan tvekan bästa sättet att skapa välstånd.
Apropå Nobelpris så visas den sanna marknadsekonomins och entreprenörskapets kraft tydligt i Muhammed Yunus och hans Grameen Bank som tillsammans fick Nobels fredspris 2006. Yunus har bevisat att det utan tvekan bästa sättet att lyfta människor ur armod är marknadsekonomi. Hans bank ger mikrolån till fattiga människor i Bangladesh. En kvinna, banken vänder sig primärt till kvinnor, kan exempelvis låna pengar för att köpa sig några höns. Äggen ger familjen näring och de som blir över säljer hon på marknaden. Pengarna hon tjänar gör att hon kan återbetala lånet och få lite över.
Grameen har hittills lånat ut pengar till över sex miljoner människor, som därmed har fått möjligheten att lyfta sig ur fattigdom. Detta mina vänner är marknadsekonomi, och den är långt ifrån död, den är framtiden.

Mats Qviberg är finansman, krönikör och debattör som varit med och grundat investmentbanken Hagströmer & Qviberg AB och Investment AB Öresund.
Annons:
NYHETSKRÖNIKÖRER
Annons:
SPORTKRÖNIKÖRER
NÖJESKRÖNIKÖRER
Senaste nytt
SPORT
Annons:
Mest läst i dag
BLOGG
EXTRA
Annons:
SPORT
SPORT
EXTRA
Annons:
NÖJE

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader