Brasilien mäter den årliga skogsavverkningen med satellitbilder sedan 1988. En så här stor minskning har inte noterats sedan kartläggningen började.
Och det här är viktiga nyheter i kampen för jordens klimat. För skogsavverkningen är en stor bov i dramat.
Hur stor? Hisnande stor.
Vi kan ju börja med att lägga ihop alla bilresor som jordens befolkning gör under ett år. Och sedan lägga till alla andra transportmedel. Alla flygresor, alla fartyg, last-bilar, mopeder, tåg, etcetera.
Den totala mängden koldioxidutsläpp från dessa resor är ändå mindre än de koldioxidutsläpp som orsakas av den årliga skogsavverkningen.

De stora syndarna är länderna med mycket regnskog: Brasilien med det väldiga Amazonas, Indonesien, Kongo.
Och det är inte bara ur klimatsynvinkel som avverkningen är ett problem. Regn-skogarna är jordens rikaste naturområden. Mer än 50 procent av djur- och växtlivet finns där.
Regnskogarna spelar också en viktig roll för nederbörden. Det är inte för inte som dessa områden kallas för planetens lunga.

Det står redan klart att klimatkonferensen i Köpenhamn inte kommer att producera något slutavtal. Det lär snarare bli startpunkten på en svårlöst process.
Det är en stor och svår omställning av samhällslivet vi talar om. Men skogs-avverkningen går ju faktiskt att göra något åt. Tämligen omgående.
Det är vad bland annat Brasilien visar. De brasilianska myndigheterna har de senaste åren ägnat ordentliga resurser åt att minska skogsavverkningen. Federal polis har bland annat satts in mot illegala operatörer.
Det handlar också om att skapa realistiska alternativ för de invånare som i dag får ut mer av att odla exempelvis sojabönor i stället för att behålla träden.
Brasilien avverkar fortfarande stora mängder skog per år. Vi talar om en yta nästan lika stor som Västmanland, cirka 7000 kvadratkilometer. Året innan var siffran dock 13000 kvadratkilometer.
Det värsta året var 2003/2004. Då försvann 27300 kvadratkilometer på ett år. Men statistiken visar samtidigt att det inte går att slappna av.
Under 2008 ökade skogsavverkningen i Brasilien igen, jämfört med 2007. Det var bland annat en effekt av de stigande livsmedelspriserna det året.
2009 har i stället varit finanskrisens år. Det har förmodligen bidragit till färre träd huggits ner. Nu är det bara att hoppas att siffrorna förblir låga även när ekonomin vänder upp.
Och att andra länder lär av det brasilianska exemplet. De måste. Det finns inga reservlungor att transplantera för patienten Jorden.