Barack Obama har under 2011 skördat några spektakulära framgångar på utrikes- och säkerhetsfronten. Först kom Usama bin Ladins död i maj och så nu i höst Anwar al-Awlakis liknande öde i Jemen.
USA hjälpte till i kampen mot Muammar Khadaffi, men på distans utan att ett enda amerikanskt offer krävdes. Khadaffi är nu borta från scenen för gott även han.
Och amerikanerna ger mycket riktigt Obama goda betyg för allt detta. Sex av tio gillar hur han sköter kampen mot terrorn.
Dessvärre - för Obama - så är det väldigt få amerikaner som anser att säkerhetsfrågor är de viktigaste utmaningarna för Washington just nu. Bara sex procent placerar dem i topp, visar en ny mätning för Wall Street Journal/NBC.
Obama får med andra ord just ingen draghjälp alls inför presidentvalet nästa år av sina framgångar på utrikesfronten. Och historien visar mycket riktigt att ekonomin övertrumfar allt annat om arbetslösheten är hög.
Minns vilken hjälte George Bush var efter det framgångsrika befriandet av Kuwait 1991. Men inte hade han någon nytta av det året efter när han gick till återval, även det i ekonomiskt kärva tider. Bush förlorade mot en okänd guvernör från Arkansas vid namn Bill Clinton.
Och mycket tyder på att utrikes­politiken kommer att spela en mycket liten roll under nästa års val. De republikanska kandidaterna har redan hållit mer än ett halvdussin debatter, men de har mest handlat om skatter och sjukförsäkringar, om arbetslöshet och vikten av att skapa jobb.
Herman Cain - som osannolikt nog toppar många mätningar - har till och med gjort en grej av sin egen okunskap om utlandet. Inte behöver han veta namnet på ledaren i Uzbeki-beki-beki-beki-stan-stan, som han uttrycker det. Det skapar inga jobb, säger han.
För Cains kännedom så heter presidenten Islam Karimov. Karimov är en av Centralasiens värsta diktatorer som samtidigt spelat en viktig roll för USA eftersom han låtit amerikansk militär upprätta baser där.
Den som kan mest om utrikes på den republikanska sidan är antagligen förra Utah-guvernören och Kina-ambassadören Jon Huntsman. Och just Kina lär bli den stora utmaningen för USA:s nästa president. Men Huntsman ligger talande nog sist i så gott som alla mätningar.
Det är märkvärdigt vad det amerikanska minnet är kort ibland. Jag bevakade även presidentvalet 2000, också det en period då utrikes ­ politik spelade en minimal roll.
USA valde det året en president som inte var särskilt bevandrad i utrikes- och säkerhetspolitik, George W Bush. Det verkade inte finnas något behov av det och Henry Kissinger skrev talande nog en bok med titeln "Behöver USA en utrikespolitik?"
Men så kom den 11 september 2001. Liknande notoriska datum kan lura bortom horisonten.
Och då kommer USA att önska att de trots allt har en president som kan peka ut Uzbeki-beki-beki-beki-stan-stan på kartan.