De första 300 soldaterna från 82:a luftburna divisionen anlände i går.
Den amerikanska invasionen av Haiti är börjat.
Tack och lov.
Det finns ingen krigsmakt i världen som kan mäta sig med den amerikanska. Det är en styrka som på kort varsel kan bringa förfärlig eldkraft mot sina fiender, bokstavligen var som helst på jordklotet.
Men det finns en annan sida av myntet. Samma ofantliga organisation kan också snabbt användas för humanitära insatser. Och det är vad president Barack Obama beslutat göra i Haiti.
Haiti har en del minnen av amerikanska invasioner. Då har det dock handlat om militära invasioner med politiska syften. Den första ägde rum 1915, Bill Clinton sände sedan 21000 soldater dit i en internationellt sanktionerad operation för att störta en militärjunta 1994.
Den här gången är det annorlunda. Haitis statsmakt har i praktiken upphört att fungera. Anarki hotar.
Haiti fungerade uselt redan tidigare och det är därför det sedan 2004 finns en FN-styrka på 9000 man. Men FN - inte den mest effektiva av organisationer i de bästa av tider - har också drabbats hårt av jordbävningen.
Förmodligen har över 100 FN-anställda dödats i skalvet. Den största massförlusten någonsin för FN.
Samtidigt växer nu kaoset på Port-au-Prince gator. Unga haitier beväpnade med machete-knivar stryker omkring.
Osäkerheten gör att det är svårt för hjälporganisationerna att organisera arbetet. De måste till exempel avbryta alla operationer vid mörkrets inbrott.
Så det är inte så underligt att personer som haitiska Milton, som Los Angeles Times talat med, hoppas att den amerikanska marinkåren snart ska anlända.
Han verkar bli bönhörd. I början av nästa vecka väntas 3500 soldater från 82:a luftburna divisionen och 2200 marinkårssoldater vara på plats. En av uppgifterna är just att skapa en säker miljö så att hjälpen kan distribueras.
Amerikansk militär har redan tagit kontrollen över flygplatsen och det var tack vare influgna amerikanska flygledare som verksamheten där kunde komma igång, trots att flygledartornet rasat.
Men svårigheterna på flygplatsen är ändå stora. Det råder bland annat brist på flygbränsle vilket gör att anländande plan blivit strandade.
Det bästa vore om hjälpen kunde föras in via Port-au-Prince hamn men den är också satt ur spel på grund av jordskalvet. Att få igång hamnen blir en högprioriterad uppgift.
En sak är säker, utan säkerhet så kommer lidandet på Haiti bara att förvärras. De kritiska 48- 72 timmarna har nu passerat. För dem som ligger begravda under husmassorna finns inte mycket att göra.
Nu gäller kampen de överlevande. Sjukdomar hotar, våld och oroligheter riskerar bryta ut när frustrationen och desperationen stiger.
Så ju snabbare de amerikanska stövlarna är på marken desto bättre. Det kan också ge den amerikanska militären lite behövlig positiv publicitet. Det har varit lite si och så med det på sistone.