NEW YORK. Låt mig få presentera min egen favorit i den republikanska valkampen:
Jon Huntsman.
Detta blir nog dessvärre den enda gången ni får läsa om honom.
För tillfället handlar det mesta i USA om månadens smak i republikanernas race, den svarte affärsmannen Herman Cain. Han har faktiskt klättrat till toppen i många mätningar.
Något säger mig att detta inte kommer att vara så länge. Om inget sensationellt inträffar så kommer till slut Mitt Romney att ta hem detta.
Men det lär bli underhållande innan vi är framme. Det amerikanska presidentvalet är den största politiska showen i världen.
Och ofta tenderar det numera att vara mer show än politik. En show där tokstollarna får betydligt mer uppmärksamhet än de seriösa.
Vilket för oss över till Jon Huntsman. Jag är nu inte ensam om att gilla honom, men nästan.
Han ligger sist i de flesta republikanska mätningar. Nu senast ett snitt på - uh, oh - 1,6 procent.
Men skratta inte. Det finns fler än jag som haft ögonen på honom. Barack Obama till exempel. Han och hans rådgivare trodde för inte alltför länge sedan att just Huntsman skulle kunna bli det stora hotet 2012.
Huntsman var guvernör i Utah 2005 till 2009 och gjorde ett till synes utmärkt jobb där. Den bäst skötta delstaten i USA enligt en studie gjord av Pew Center.
Möjligen var det därför Obama utnämnde honom till USA:s ambassadör i Kina. För det har han varit. Ett sätt för presidenten att avväpna en potentiell motståndare.
Och det är mycket riktigt något som många republikaner haft svårt att förlåta. Huntsman ställde ju upp för fienden. Obama alltså.
Men egentligen vore det ett stort plus om republikanerna utsåg en kandidat som förstår och kan Kina. För Kina blir den stora amerikanska utrikesutmaningen.
Och Huntsman kan flytande kinesiska. Inte så dumt i framtida möten med de kinesiska ledarna. Han har annan utrikeserfarenhet också.
Näringslivet kan han också, till skillnad från Obama. Hans pappa skapade Huntsman Corporation. Det är de som uppfann förpackningarna kring McDonalds hamburgare. Så ja, pappa blev miljardär.
Och Huntsman står tillräckligt till mitten för att locka oberoende väljare. Men det är samtidigt det som gör honom omöjlig för många republikanska väljare, inte minst Teapartyrörelsen.
Huntsman vågar öppet säga saker som att han tror på evolutionen och på vetenskapen om växthuseffekten. Han vet att sådant tal är farligt i det republikanska partiet 2012. ”Kalla mig galen”, som han själv uttryckt det.
Men galningarna finns på annat håll. En del av dem ligger till och med hyfsat till i mätningarna.
