Wikileaks Afghanistan-dokument var det sista Barack Obama behövde denna sommar.
Hans egen version av Pentagon-papperen.
Läckan som fick USA att tappa tron på Vietnam-kriget.
De 91 000 rapporter som lagts ut på nätet av Wikileaks beskrivs som den största militära läckan sedan just Pengaton-papperen. Så detta är stort.
Men nej, detta har inte Pentagon-papperens dignitet. Den gången - New York Times publicerade i juni 1971 - handlade det om topphemliga rapporter om ursprunget till Vietnamkonflikten.
Där framgick att tidigare administrationer - främst president Lyndon B Johnson - ljugit om omfattningen av konflikten. Dåvarande presidenten Richard Nixon fick betala priset och blev så paranoid att det var här grunden till Watergate lades.
Så illa ska det förstås inte gå för Barack Obama. Men läckan är allvarlig nog.
Denna gång handlar det mest om rapporter skrivna av amerikanska lokala befälhavare på plats i Afghanistan. Incidenter, strider, misstag vid vägspärrar, rutinuppdrag.
Hemligt material, men inte topphemligt. Och få tunga avslöjanden. Att civila skjutits ihjäl har vi förstås känt till sedan tidigare, här finns nu fler exempel.
Att Pakistan spelar ett dubbelspel med de afghanska talibanerna är inte heller någon nyhet. Det har exempelvis den pakistanska journalisten Ahmed Rashid berättat om flera gånger.
Den enda riktigt hårda nyheten verkar vara att talibanerna även har tillgång till värmesökande robotar. Det var detta fruktade vapen som tippade balansen till afghanernas fördel i kriget mot Sovjet på 1980-talet.
Men även om det mesta kanske varit känt tidigare, så ger Wikileaks 91000 rapporter ändå Vita huset en svår huvudvärk. Förutom det allvarliga i själva läckan, förstås.
För här finns kriget skildrat ocensurerat. En flera år lång dokumentation på hur USA och Nato dragits in i en allt allvarligare konflikt till synes utan slut.
Rapporten kommer dessutom i ett läge då stödet för insatsen i Afghanistan börjar försvagas rejält, både internationellt och i USA.
Alltfler länder börjar exempelvis ta hem sina styrkor. Holländarna denna höst, Kanada tänker följa efter 2011, även britterna talar om att börja plocka hem de sina.
Och även på hemmaplan börjar alltfler tvivla på att priset USA betalar i Afghanistan är värt att betala. Obamas egna demokrater i kongressen har exempelvis stretat emot med att öppna plånboken för att finansiera kriget.
Och tunga utrikesexperter som tidigare var för insatsen i Afghanistan börjar vackla. Nu senast Richard Haas - en av arkitekterna bakom invasionen 2001. Han skriver i Newsweek att är dags för USA att börja dra ner på sina styrkor.
Det var före Wikileaks publicering. Det här blir tufft, Obama. Mycket tufft.
