NEW YORK. Det är fattigmansvapnet som kan få supermakten USA på fall.
IED - Improvised Explosive Device.
Hemmagjorda bomber, med andra ord.
I går tog en sådan den svenske soldatens liv i Afghanistan.
När USA invaderade Irak 2003 så var det officiella skälet att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. Några sådana hittades som bekant aldrig. Men ett slags massförstörelsevapen skulle snart dyka upp där likafullt. Fast det var inte av ett slag som den amerikanska militären hade förutsett.
Snart började små hemmagjorda bomber explodera längs vägkanten när amerikanska patruller passerade.
Bomber som dolts i sophögar, nedgrävda i marken, utlösta via fjärrkontroll med mobiltelefoner eller annan elektronik.
Det finns inga irreguljära styrkor - irakiska eller afghanska - som har någon chans mot amerikanska militärer i regelrätt strid. De amerikanska vapnen är för avancerade, understödet med flyg och artilleri för kraftigt.
Bättre då att slå till när soldaterna minst anar det. En plötslig eldboll och ytterligare ett par liv är släckta.
Det var i Irak vi först såg det utbredda användandet av IED:s. Vapnet har nu på allvar även nått Afghanistan. Där har den här typen av attacker tredubblats under de senaste två åren. Det märks i förluststatistiken. I Sverige blir den döde svensken en stor nyhet i svenska medier.
I USA skulle den typen av nyhet om en amerikansk soldat antagligen mest resultera i en notis. När jag läser amerikanska tidningar här möter jag regelbundet sidor med rubriker som "Faces of the Fallen", "De fallnas ansikten". Där samlas den senaste tidens döda under en gemensam rubrik.
I år har 187 amerikanska soldater fallit offer för just IED:s. Det är mer än 50 procent av förlusterna. 111 har som jämförelse dödats med skjutvapen. Talibanerna vinner just inga slag mot amerikanerna. Men så här, bloddroppe för bloddroppe, hoppas de nöta ut stridsviljan hos de främmande soldaterna.
Och det pågår en ständig katt och råtta lek mellan den avancerade supermakten och de skäggiga talibanerna med sina vapen och sin uppfinningsrikedom.
USA försöker utveckla olika typer av störningsutrustning som slår ut bomberna innan de exploderar. I Irak användes först fjärrstyrda garageöppnare, sedan övergick man till mobiltelefoner eller trådlösa telefoner.
Att USA tar hotet på allvar råder det ingen tvekan om. President Barack Obama har trappat upp kriget rejält sedan han kom till makten. Antalet flygattacker har exempelvis ökat med 50 procent mellan juli och september i år jämfört med samma period i fjol.
Över 2 100 bomber och robotar har fallit från skyn. Målet har ofta varit just talibaner som tros bygga bomber eller försökt placera ut dem. Sam- tidigt pågår en diplomatisk offensiv som syftar till att få talibanerna till förhandlingsbordet och kanske den vägen få ett slut på kriget. Men talibanerna verkar inte särskilt intresserade av att komma. De känner att tiden är på deras sida.
Och för varje explosion - som den i går mot svenskarna - så hoppas de att utlänningarnas motivation och vilja att stanna i landet ska minska ytterligare en bit.