AUSTIN. Det har inte vimlat av kvinnliga fredspristagare, precis.
Så det var på tiden.
Men hur var det nu med de kvinnliga kockarna och soppan?
Nobel fredspris har delats ut sedan 1901 men det är bara tolv kvinnor som fått det. Senast var Kenyas Wangari Maathai år 2004.
Nå, statistiken har förbättrats en del nu när inte mindre än tre kvinnor får dela på priset.
Det är inte första gången som priset splittras. Menachim Begin och Anwar Sadat gjorde det exempelvis 1978, liksom Nelson Mandela och FW de Klerk 1993.
Men då fanns i alla fall en stor gemensam nämnare. Inte så denna gång. Det enda Liberias president Ellen Johnson Sirleaf har gemensamt med fredsaktivisten Tawakkul Karman från Jemen är att de är kvinnor.
Det är i och för sig inga dumma val som Nobelkommttén gjort. Men genom att dela priset på tre, så devalveras värdet.
Elles Johnson Sirleaf hade väl exempelvis förtjänat priset på egen hand. Hon valdes till Afrikas första kvinnliga president 2005 och har bringat fred till ett land som under över ett decennium slets sönder av ett sällsynt hänsynslöst och blodigt inbördes- krig.
Det hade också gått att vänta med att ge henne priset något år. Nu kommer det precis dagarna innan hon går till val i Liberia för att försöka bli återvald. Det är ingen dum present hon just fått från Oslo.
Johnson Sirleafs landsmaninna - Leymah Gbowee - har ägnat sitt liv åt att bekämpa ett av Afrikas värsta farsoter. Våldtäkter av kvinnor som krigsvapen.
Liberia har upplevt det, Kongo plågas fortfarande av det. Siffrorna över antalet våldtagna kvinnor är ohyggliga. Så även Gbowee arbetes förtjänas definitivt att uppmärksammas med ett pris.
Många hade annars trott att fredspriset i år skulle gå till någon förgundsfigur för den arabiska våren. Ett dilemma är att nomineringstiden gick ut redan den 1 februari, precis när protesterna startat i Egypten.
Men Nobelkommittén tyckte kanske att de löste det genom att ge priset även till Tawakkul Karman från Jemen. Den 32-åriga Karman har varit en av de ledande figurerna i oppositionen mot president Ali Abdullah Saleh.
Så mycket till fred har det dock inte vara i Jemen. Landet balanserar farligt på gränsen till blodig anarki och än sitter Saleh kvar.
Men Karman belönas också för sitt arbete för att förbättra kvinnans ställning på den arabiska halvön. Och det är ett nog så viktigt arbete.
I grannlandet Saudiarabien saknar kvinnorna rösträtt år 2011, får inte köra bil eller resa utomlands utan manligt tillstånd.
Så ja, det är tre värdiga mottagare av priset - värdigare än exempelvis president Obama 2009 - men de hade kunnat få priset var och en för sig, utspritt över några år.
För de står alldeles utmärkt på egna ben. Utan stöd från andra.
