Israels premiärminister Benjamin Netanyahu borde veta bättre. Han kan press- och yttrandefrihet. Han vet nog innerst inne att den svenska regeringen inte kan eller vill be om ursäkt för eller fördöma något som stått i en svensk tidning.
Jag är inte lika säker på att utrikesminister Avigdor Lieberman förstår det. Han tillbringade sina första 21 år i Sovjetunionen.
Men det vi bevittnat de senaste dagarna är också delvis ett politiskt spel. Sverige är ordförandeland i EU detta halvår, Netanyahu pressas internationellt om bosättningarna på Västbanken men riskerar spräcka sin sköra koalition om han går omvärlden till mötes.
Netanyahus angrepp på Sverige och Aftonbladet går däremot hem hos ytterlighetspartierna som Liebermans parti Yisrael Beitenu.
Därmed inte sagt att det mest är israeliska tokstollar långt ut på högerkanten som reagerat på uppgifterna i Aftonbladets artikel. Långt därifrån.

Visst finns det även israeler som menar att den israeliska regeringen gått för långt i sina angrepp på Sverige, men upprördheten över anklagelserna om organstöld är inte att ta miste på.
För många israeler är det bara det senaste exemplet på en alltmer Israelfientlig inställning i Sverige. Detta bara några månader efter att israeliska tennisspelare fick spela inför tomma läkare i Malmö.
Michelle Mazel, hustru till den tidigare israeliska Sverige-ambassadören Zvi Mazel, ger fler exempel i en artikel i Jerusalem Post. Som att hon såg plakat med texten "Bomba Tel Aviv, inte Bagdad" i Stockholm strax före USA:s invasion av Irak 2003.
Att kritiken mot Israel vuxit genom åren är inte så underligt. Det råder ingen brist på dokumentation av övergrepp som den israeliska armén begått under sin ockupation av Västbanken eller krigen i Libanon 2006 och Gaza 2008.
Men det råder heller ingen brist på konspirationsteorier i Mellanöstern om judarnas påstådda ondska och blodtörst. Var det exempelvis inte den israeliska underrättelsetjänsten Mossad som låg bakom terrorattacken 11 september 2001?

Jag tvivlar på att Aftonbladets artikel fått någon vidare spridning, om inte israelerna reagerat så starkt. Ett oavsiktligt skott i foten. Nu har plötsligt alla hört talas om den.
Och Donald Boströms artikel trycktes exempelvis även på engelska i Palestine Chronicle i söndags. Citationstecknen kring Aftonbladets rubrik "Våra söner plundras på sina organ" var dock borttagna. En viktig nyansskillnad.
Och på webbsajten MidEast Youth skriver signaturen Sami, med hänvisning till den "svenska rapporten", om den israeliska handeln med palestinska organ. Rubriken är: "Den plundrande zionistiska mentaliteten: Fakta, fakta och mer fakta".
Så snabbt blir provokativa frågor ställda i Sverige, fakta i Mellanöstern.