Jihan Gustafsson kidnappades i Mali.Jihan Gustafsson kidnappades i Mali.
Jihan Gustafsson kidnappades i Mali.
Johan Gustafsson släpptes tidigare i år.Johan Gustafsson släpptes tidigare i år.
Johan Gustafsson släpptes tidigare i år.
Mats Larsson

Kidnappning är en mångmiljonindustri

Publicerad

Kidnappningar är en viktig inkomstkälla för terrorgruppen Al Qaida i Islamiska Maghreb.

En mångmiljonindustri.

Deras offer - som frisläppte Johan Gustafsson - är värda mer levande än döda för AQIM.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Mardrömmen är över för Johan Gustafsson och hans familj. På torsdag ska han möta den svenska pressen för första gången efter frigivningen i juni.

Han och familjen har genomlevt bland det värsta en människa kan utsättas för. En långvarig kidnappning. Johan Gustafsson satt fånge i den nordafrikanska öknen i över fem år.

En existens där offret förlorat all kontroll över sin tillvaro, där vad som helst kan hända. Där de anhöriga hamnar i ett hjälplöst limbo och slits mellan hopp och förtvivlan.

Det stod rätt snart klart att det var gruppen Al Qaida i Islamiska Maghreb - AQIM - som tagit Johan Gustafsson. De visade sin hänsynslöshet redan vid bortrövande när de dödade en tysk turist som gjorde motstånd.

Men det var ändå på sätt och vis en tröst att Gustafsson blivit kidnappad av just AQIM i Nordafrika, och inte av exempelvis IS i Syrien eller Irak.

IS har kidnappat flera västerlänningar och sedan brutalt avrättat dem framför kameran. För IS är offren brickor i ett fanatiskt ideologiskt spel.

Så är det inte med AQIM. Där är offren tvärtom en viktig inkomstkälla. Kidnappningar av västerlänningar är stor business för terrorgruppen.

Den amerikanska tidningen New York Times kartlade AQIM:s verksamhet 2014 och kom då fram till att terrorgruppen sedan 2008 fått in minst 125 miljoner dollar - över en miljard kronor - i lösensummor. Lösensummor som främst betatals ut av ett antal länder i Europa, inte minst Frankrike.

Johan Gustafsson satt kidnappad med två andra västerlänningar, en holländare och en sydafrikan. Holländaren fritogs i en räd 2015 och sydafrikanen - Stephen McGowan - släpptes en dryg månad efter Johan, i slutet av juli.

När McGowans pappa fick se sin son så blev han förvånad över i vilken god fysisk form han vad vid. De stora lösensummor som betalats ut tidigare gör att det ligger i terrorgruppens intresse att hålla sina offer vid hyfsad hälsa.

New York Times hävdar att Sydafrika betalt 4,2 miljoner dollar i lösensumma för McGowan, något som Sydafrika förnekar.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har varit förtegen om Johan Gustafssons frisläppande men noterade flera gånger efter svenskens hemkomst att ”Sverige policy är att inte betala lösensummor vid kidnappningar”.

Det är dock vad den officiella hållningen är även i länder som Frankrike, Spanien, Tyskland. Länder som enligt New York Times flera gånger betalt stora belopp för att få hem sina medborgare. Beloppen har ibland maskerats i budgeten som exempelvis biståndspengar.

Det finns dock två länder som i regel konsekvent vägrar att betala, USA och Storbritannien. Det gör också att medborgare därifrån blir otacksammare måltavlor för AQIM.

Och priset för ett frisläppande har ökat genom åren, uppger New York Times. År 2003 kunde det räcka med 200 000 dollar. Numera krävs sjusiffriga belopp.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag