Mats Larsson

Hotet blev allvar i Paris – igen

Publicerad

LONDON. Skottlossning på Champs Elysées i Paris och minst en polis dödad.

Allt mitt under utfrågningen av Frankrikes presidentkandidater.

Ett redan osäkert presidentval har just blivit än osäkrare.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Säkerheten i Paris var på topp under torsdagskvällen. Alla de elva presidentkandidaterna var samlade i staden för att delta vid en sista individuell utfrågning inför söndagens presidentval.

Men allt fick avbrytas. Mer dramatiskt kan knappast hotet om våld och terror illustreras.

Och hotet blev allvar i Paris. Igen.

Det har skett så ofta de senaste åren att det kan vara svårt att komma ihåg dem alla. De stora minns vi förstås.

Januari 2015 och attacken mot Charlie Hebdos redaktion i centrala Paris. Direkt följt av dödskjutningen av en polis och gisslandrama på en judisk livsmedelsbutik. 17 döda.

Och november 2015. Den massiva attacken med självmordsbombare utanför Stade de France, flera restauranger och konserthallen Bataclan. 130 döda.

Men Paris har också drabbats av flera mindre attacker, illdåd där gärningsmännen inte lyckades med sina dödliga planer. De blir bara nyhet någon dag.

Som macheteattacken på Louvre i februari i år då en egyptisk man gick till angrepp med machete. Månaden efter kom en attack mot flygplatsen Orly som slutade med att attentatsmannen dödades.

Attacken på Champs Elysées tillhör tack och lov inte någon av de större, men det är illa nog. Minst en polis dödades, president François Holland kallade till krismöte.

Det var när detta skrevs oklart om det rör sig om en terrorattack eller om handlar om våldsam kriminalitet. En polisvan verkar ha varit måltavla.

Men effekten av skotten på Champs-Elysées kan bli stora. De föll bara tre dygn innan vallokalerna stänger i den första omgången av det franska presidentvalet.

Det är ett val som redan tidigare var svårt att sia om. Nationella frontens Marine Le Pen och den oberoende mittpolitikern Emmanuel Macron har länge legat i täten med cirka 22, 23 procent.

Men Paris har också drabbats av flera mindre attacker, illdåd där gärningsmännen inte lyckades med sina dödliga planer, skriver Mats Larsson.Foto: Agence / Bestimage / /IBL BEST IMAGE

Men de följs tätt efter av högerns François Fillon och vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon. Alla fyra har en realistisk chans att bli någon av de två finalisterna.

Och så inträffar plötsligt detta. En påminnelse precis på valspurten om vad Frankrike genomlevt och fortfarande genomlever.

Ingen har profilerat sig mer i denna fråga än Nationella frontens Marine Le Pen. Hon menar att problemet är den för stora invandringen av muslimer till Frankrike. Hon kan få en extra skjuts nu.

Även högerns François Fillon har på valspurten talat mer om terrorhotet. Han har ryckt fram något, efter att tidigare varit så gott som dödförklarad sedan han avslöjats med att ha gett sin fru hög statlig lön utan att hon verkar ha gjort så mycket.

Tanken på en president Le Pen skrämmer många i Europa. Det är osannolikt med inte omöjligt.

Speciellt om något skulle inträffa även inför den andra finalomgången den 7 maj. Det kan i alla fall sluta hursomhelst på söndag.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag