Trötta mammor är inte mördare
Jag erkänner att jag är lätt besatt av McCann-familjen och fyråriga Madeleine. Jag ägnar mer tid åt att surfa runt på olika hemsidor och läsa om dem än åt att sköta min facebook.
Jag vet förstås ingenting om hur man bevismässigt värderar hårstrån och kroppsvätskor eller vad 88-procentig överensstämmelse i DNA egentligen innebär. Jag vet bara att dessa saker som polisen hävdar är ”bevis” för att mamman ska ha mördat sitt barn är sådant som många småbarnsföräldrar har sagt eller upplevt.
Jag bara undrar vilken modern familj med två arbetande föräldrar och tre små barn som kan säga att de aldrig har upplevt kaos.
Små barn skapar i de flesta familjer kaos. Det blir rörigt av småbarn. Dessutom får man aldrig sova. Jag har också sagt om min yngste pojke att han är besvärlig. Att han skriker när han inte får som han vill, och att han först nu, snart två år gammal, börjar sova någorlunda sammanhängande på nätterna. Detta har förstås fått mig att ibland berätta för vänner och kollegor att jag är helt slutkörd. Jag har till och med sagt sådant som: ”sömnmedel för småbarn, var kan man få tag i det?”.
Uttalanden som dessa har nu den portugisiska polisen samlat; den hävdar att de är bevis för att Madeleine har mördats av sin mamma. Finns det inga småbarnsmammor inom den portugisiska polisen som kan upplysa chefsutredaren om hur det är att vara mamma?
Att lämna barnen sovande i lägenheten och sätta sig på en restaurang strax bredvid skulle jag inte ha gjort själv, men jag tycker inte det är något fullständigt obegripligt, eller ens konstigt. Att vilja sitta ned ostört och prata med andra vuxna en kväll under semestern är knappast en obegriplig önskan.
Nu kommer alla Sveriges läkare att maila mig och säga att jag sprider fördomar. Men flera av de läkare jag känner eller har stött på i olika sammanhang har använt mediciner lite okonventionellt, typ sett till att barnen sover på långa flygresor och liknande. Jag gissar att som läkare har man rätt bra koll på hur mediciner fungerar och är därför inte så rädd för att använda dem. Dessutom är de lättillgängliga, alltså tar man till dem i lägen där andra inte skulle använda mediciner.
Jag menar bara att en läkarfamilj som ser till att barnen sover lite extra tungt vid ett särskilt tillfälle är inte något som får mig att bli särskilt förvånad eller får mig att tro att de också är förmögna att mörda sina barn.
Jag vet lika lite som någon annan vem som är skyldig, men jag blir upprörd över den portugisiska polisens sätt att resonera kring föräldraskapet eller förresten moderskapet. Mammor som säger att de ibland har känt sig trötta och pressade över barns skrik är alla alltså potentiella barnamördare.
Har man ”erkänt” att det är kaos i familjen är steget alltså inte långt till att svepa in sitt eget barns döda kropp i en matta, dumpa det i havet och sedan sitta i TV och fejka tårar. Den logiken tycker jag visar inte bara okunnighet, utan också ett visst mått av förakt för vanliga småbarnsmammor.
Av Marie Söderqvist
marie.soderqvist@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan