Marie Söderqvist

Svenskar lider av paniksyndrom

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag har just lyssnat på ett två timmars långt föredrag av psykiatern David Eberhard. Han är överläkare och chef för psykakuten på S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Eberhard menar att vi alla lider av trygghetsnarkomani och att det är detta som gör oss psykiskt sjuka. Just psykiska åkommor och instabilitet är det som har ökat mest.
Sverige och svenskarna lider av paniksyndrom. Vi har blivit så rädda att något ska drabba oss att vi knappt klarar av att leva längre.
Ju tryggare våra liv blir – vilket de blir, statistiskt sett – desto oroligare blir vi. Och vi är livrädda för att säga åt våra barn något och därmed såra eller kränka dem.

Våra i verkligheten mycket trygga liv, som vi ändå oroar oss så mycket för, leder till att vi blir allt sämre på att möta livets utmaningar och olyckor.
Enligt Eberhard har andelen 20-åringar som bryter ihop när ett förhållande tar slut ökat från inga alls till några stycken varje dag på psykakuten.
Detta trots att det flesta unga personer i Sverige i dag har haft en mycket ombonad uppväxt.
Och det är just det som är orsaken enligt överläkaren.
Vi vadderar våra barn och allt runtomkring för mycket. Barnen lär sig inte att hantera motgångar och problem.
Då blir en kille som gör slut för mycket att tackla för en i övrigt helt frisk och till synes stabil 20-åring.

Som medelklassig tonårs- och småbarnsmamma känner man sig väldigt träffad.
Jag låter visserligen mina barn cykla på sina trehjulingar utan hjälm, men visst barnsäkrar jag fönster och d,örrar, spisar och eluttag.
Jag undviker mörka parker och jag hämtar min tonårsdotter när det har blivit för sent. Jag vill skapa trygghet för mig, mina barn och alla andra.
Fast Eberhards poäng är på den kollektiva nivån.

Vi har blivit ett land av trygghetspsykopater som letar upp varje minsta möjliga hot och försöker förbjuda bort det.
Vi bygger små gupp på vägen för att få bilar att köra långsammare. Fast guppen på vägen leder till att yrkestrafikanterna får ont i ryggen.
Då driver arbetsmiljöverket fram en förordning om att alla yrkestrafikanter ska slippa åka över gupp eftersom någon måste värna om yrkestrafikanternas hälsa.
Och så där håller vi på, inför förbud och lagar i hopp om att göra livet aningen tryggare och bättre, men i själva verket blir vi otryggare och allt mer oförmögna att hantera risker och faror.

Att inte våga säga till sina barn eller ställa krav på dem är också ett sätt att göra barn mindre trygga.
Barn behöver regler, och barn behöver vuxna som vågar vara vuxna för att skapa riktig trygghet. I måndags kunde man här i tidningen läsa om byxor på unga män som hänger så långt ner att bäraren visar största delen av rumpan.

Att ingen vuxen, företrädesvis föräldrar och i andra hand rektor, vågar säga åt dessa killar att dra upp brallorna är nästan en övertydlig illustration av vår vilja att vara snälla.
Så snälla att vi i praktiken har blivit elaka.

Hur mycket skada kan några mopsiga tonårskillar ta av att mamma eller rektor säger åt dem att dra upp brallorna eftersom man vill slippa se deras bara rumpor?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag