Marie Söderqvist

Varför utbilda sig, egentligen?

Publicerad
Uppdaterad
Victoria Beckham har just avslöjat att hon aldrig i hela sitt liv har läst en bok. För några år sedan var jag på en konferens där en kvinna hävdade att det var mycket bättre om eleverna lärde sig av Britney Spears än av trista matematiklärare. Hon motiverade sin ståndpunkt med att hänvisa till Spears inkomster. Den då ännu tonåriga Britney tjänade mer än varenda matematikprofessor i hela Sverige tillsammans, hävdade hon. Poängen var att det var fel att tvinga på elever en massa böcker när de lika gärna kan lära sig av Britney. Britney Spears slutade ju skolan vid 13 års ålder ungefär, men jag undrar hur Victoria Beckham tog sig igenom skolan. Uppenbarligen är kraven lika låga i Storbritannien som de är här. Man kan ta sig igenom hela grundskolan utan att behöva läsa en enda bok. Det var för övrigt just det som konferensen som jag bevistade för några år sedan handlade om - kunskap och kultur. Vad är kunskap, och vad är det man ska lära sig i grundskolan, i gymnasiet och på universitetet? Kvinnan som tyckte att eleverna borde ha Britney som förebild menade att allt gammalt tjafs om klassisk bildning och kunskap bara är just tjafs. Det man behöver lära sig i skolan är att klara sig i världen och inte minst att tjäna pengar. Både Britney Spears och Victoria Beckham är exempel på personer som kommer från en rätt alldaglig bakgrund och uppenbarligen aldrig har brytt sig om att skaffa sig någon form av traditionell kunskap i skolan, men som ändå blivit mångmiljonärer i dollar respektive pund långt innan de nått den ålder då en genomsnittlig svensk högskolestudent tar sin examen. Frågan är vad det bevisar. Att man kan bli rik på annat än att studera? Så är det, fast man kan bli superrik på att studera också. Stephen Hawking, en supersmart matematiker och forskare som varken kan prata eller gå, har blivit rik på att förmedla sin kunskap om rymden till andra. Umberto Eco, klassiskt humanistiskt skolad litteraturprofessor från Italien, blev mångmiljonär när han använde sin klassiska bildning för att skriva deckaren Rosens namn. Men är det pengar som är målet med att utbildas? Vad är egentligen skolan till för? Varför ska barn överhuvudtaget utbildas? På grund av att det är bästa sättet att höja BNP i ett land? Eller på grund av att man blir en bättre människa av kunskap? Vilken kunskap i så fall? Ämnen som vissa anser borde läras ut i skolan råder det ingen brist på - trafikvett, matkunskap, konsumtionskunskap, livskunskap, relationskunskap, entreprenörskap: det finns hur många förslag som helst. Så fort en organisation träffas brukar det sluta med ett krav på att man ska införa ett nytt ämne i skolan. Och de gamla traditionella ämnena som religion, psykologi, och filosofi ska enligt ett nytt förslag rationaliseras bort eller åtminstone slås ihop. Möjligen är det just några böcker i psykologi och filosofi som fattas både Victoria och Britney för att de ska kunna få lite ordning på sina trassliga relationer. Men båda två gör onekligen tillvaron svårare för föräldrar. Hur ska man motivera sina barn att studera när världen tycks svämma över av stenrika tonårsidoler som koketterar med att aldrig ha öppnat en bok?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag