Marie Söderqvist. I måndags kunde man läsa
en lätt indignerad artikel i Dagens Nyheter. Den handlade om att privata vårdmottagningar tjänade pengar.
Inte nog med det: de som hade drivit mottagningarna till framgång och vinst hade dessutom mage att ta ut pengar. Det finns alltså ett antal läkare och ägare till vårdföretag som har tjänat pengar på att göra sjuka svenskar friska.
Vi pratar inte om några jättebonusar eller miljardbelopp i fallskärmar. Inte ens på fem-i-topp-listan över dem som hade fått ut mest nådde alla över miljonen i aktieutdelning.
Ändå mer än antyder artikelförfattaren
att det skulle vara suspekt att skattepengar tillåts gå till privata fickor.
Men varför ska det vara fult att tjäna pengar på vård? Vård följer troligen samma företagsekonomiska regler som all annan verksamhet. Det vill säga: engagerade företagare med möjlighet att tjäna pengar är de som är bäst på att utveckla verksamheter.
De får helt enkelt saker att fungera snabbare och effektivare. Vilket gagnar oss alla.
I måndags berättade också
Göran Hägglund att man tänker avskaffa stopplagen, alltså den märkliga lag som gjorde det omöjligt för vården att få in privata pengar och som socialdemokraterna införde mot bättre vetande. Det är bra att den avskaffas.
Vad svensk vård behöver är mer av företagande, mer av nytänkande och mer av vinster. Det är faktiskt bra att duktiga personer får tjäna pengar.
Alla är överens om att Florence Nightingalesyndromet inom vården inte har varit bra. Alltså detta att man jobbar med sjuka människor av pur godhet. Det har lett till att duktiga och driftiga sjuksyrror inte har fått den lön de förtjänat. Och det har lett till att vård i allmänhet anses för fint för att få präglas av sund företagsamhet.
Den exploderande privata sjukvården i skönhetsbranschen visar dels att människor är beredda att betala pengar för vård och dels att det finns rätt många driftiga läkare.
Men det är ju lite konstigt att man snabbt och enkelt privat kan operera bort ett synfel, för fet mage eller för små bröst. Att få tillgång till den offentliga vårdens resurser och kunnande kräver däremot omfattande väntetider och tålamod.
Privata försäkringar finns redan.
Själv har jag just en sådan genom jobbet. Jag ringer ett nummer och så blir jag skickad till rätt mottagning och rätt läkare. Det är inga stora summor mitt jobb betalar för denna försäkring.
Men det visar att med möjligheter att tjäna pengar och bygga företag blir alla verksamheter bättre.
Stora byråkratiska organisationer med oklara beslutsgångar där ingen utom patienten egentligen tjänar något på effektiviseringar, rationaliseringar och nytänkande är dömda att misslyckas.
I stället för att vara misstänksam mot vårdinrättningar som genererar vinst åt sina ägare borde man hylla sådant. Med största sannolikhet har de också givit patienten bättre och snabbare vård.
Och det borde rimligen vara det som är det viktiga - att alla får tillgång till bra och effektiv vård. Inte att förhindra att människor tjänar pengar på att vara duktiga vårdentreprenörer.
