Marie Söderqvist

Unga mäns våld – en loserstrategi

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag har två söner. De är, förutom att vara underbart söta, obegripligt stökiga och aggressiva. Bägge två rusar runt och hojtar att de ska ”skjuta”, ”slå” och ”köra på” mig, sin pappa eller sin betydligt äldre syster. De har en sorts inbyggd vardagsaggressivitet som jag blir aningen överrumplad av.
Som mamma till två små pojkar ägnar jag en stor del av min tid åt att försöka få dem att vara tystare (pojkar låter oavbrutet) och att förhindra att vilda lekar övergår i fysiskt våld. Nu är mina pojkar så små att deras till synes medfödda våldsamhet fortfarande är ofarlig. Men om tio år måste den vara tämjd. De måste ha tagit till sig så mycket av vår civilisation att de har slutat att springa runt och vråla och slåss. I den mån de tillåts springa sig svettiga och skrika måste det vara under kontrollerade former som fotbolls-matcher eller ishockey.

Det är något märkligt med hela diskussionen om män och våld, och unga pojkar och våld. Den rådande förklaringsmodellen har varit att pojkar skolas in i våldsamma beteenden på grund av att vårt patriarkala samhälle har skapat en våldsam mansroll. Men det är ju precis tvärtom.
Det finns inget våldsammare än två- och treåriga pojkar. De flesta treåriga pojkar slåss. De flesta tvååriga pojkar löser konflikter genom att drämma en hink, en pinne eller spade i huvudet på
meningsmotståndaren. Ytterst få trettioåriga män slår datorn i huvudet på sin kolleger om de blir irriterade. Och redan i tonåren har de flesta killar nått en sådan civilisationsgrad att de inte löser bråk genom knytnävar och sparkar.
Vårt så kallade patriarkala samhälle gör en jätte-insats för att omforma
aggressiva bråkstakar till hänsynsfulla män.
Att i dag vara en arg och frustrerad tonårskille som slåss och bråkar är en loserstrategi oberoende av om man är en fattig bondläpp eller en rik storstadskille. Man kan i vilket fall bli mördad eller bli en mördare och därmed få sitt liv delvis förstört.

Inte heller
finns det någon samhällig acceptans för våld mot kvinnor. När detta skrivs har domen mot de så kallade stureplansprofilerna just fallit: fyra års fängelse. Den visar att det inte finns någon förståelse för unga män som aggressivt och förnedrande utnyttjar kvinnor. Trots all kritik mot domstolsväsendet och lagarna visar den här domen att det finns allt färre luckor som ger utrymme för manlig aggressivitet. Och det finns, att döma av de reaktioner som stureplansprofilernas agerande har givit upphov till, inget som helst utrymme bland vanliga människor för den typen av manlighet.
Att vara en riktig man i dag handlar om att skapa om sig och bli en hänsynsfull, inkännande person med kontroll över sin aggressivitet.

Jag inser,
när jag för tionde gången skiljer mina brottande småkillar åt på grund av att deras lek har glidit över till något som ser farligt våldsamt ut, att de har en lång väg att gå för att bli bra och hyggliga samhällsmedborgare. Dagens män föds inte som män, de måste skapa om sig för att kunna fungera i samhället. För att travestera en feministisk ikon: Man är inte något man föds till. Man är något man blir.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag