Man kan anklaga Mona Sahlin för mycket, men inte för att vara taktiker. I alla undersökningar om förtroende har Mona Sahlin rasat mot den nedre halvan. Hon ligger efter inte bara Fredrik Reinfeldt utan också miljöpartiets Maria Wetterstrand.
Mona Sahlin är det som statsvetaren Sören Holmberg brukar kalla ett sänke, en partiledare som drar sitt parti nedåt.
Väljarna gillar alltså partiet mer än dess partiledare.
Speciellt är det arga äldre män med bakgrund i fackföreningsrörelsen, av vilka många har varit socialdemokrater hela sina liv, som inte står ut med Monas mesande.
De säger att de tänker ligga hemma istället för att rösta, eller om de är riktigt arga säger de sig kunna rösta på Sverigedemokraterna.
De arga unga männen säger att de tänker rösta på Piratpartiet.
Gemensamt för dessa män, som delvis tidigare kunnat beskrivas som ryggraden i socialdemokratin, är att de tycker att allt snack om jämställdhet och kvinnor i styrelser, kvoterade föräldraledigheter, och ensamstående mammor inte är så intressant.
De tycker att pengar, jobb, teknik och lite klasskampsretorik är viktigt.
Mona Sahlins sommartal i Nacka handlade om jämställdhet, barn och offentlig sektor. Sahlin flörtar inte direkt med sina kritiker. Hon säger vad hon tycker. Och kanske ska hon ha en eloge för det modet eller den dumdristigheten.
Men även om man nu gillar jämställdhet och delar Sahlins åsikt att kvinnor i offentlig sektor har provocerande låga löner, sade partiledaren ingenting om hur detta ska förändras. Den offentliga kvinnofällan är skapad av socialdemokratin.
Det är Mona Sahlin som tillsammans med tidigare socialdemokratiska politiker har byggt ett system som gjort att typiska kvinno-yrken hamnat i offentlig regi där lönerna är låga och där arbetsgivaren kunnat behandla sina anställda lite hur som helst.
Det paradoxala är att förändringar som faktiskt skulle kunna driva upp lönerna och skapa efterfrågan på duktiga kvinnliga sjuksystrar, vårdbiträden, barnskötare och lärare - nämligen privata vinstdrivande sjukhus, vårdinrättningar, daghem och skolor - har socialdemokratin mycket svårt för; även om Sahlin inte vill införa förbud tror hon inte på det.
Mona Sahlin låtsas att det är några månaders kvoterad föräldraförsäkring som avgör lönen. Så enkelt är det inte.
Så länge duktiga kvinnor är utlämnade åt en arbetsgivare och luras att tro att det är en stor offentlig sektor som är kvinnans räddning kommer kvinno-lönerna att vara lägre.
För att verkligen göra upp med många svenska kvinnors lott - att vara kommunens illa betalda piga - krävs en mindre politisk revolution.
Det Mona Sahlin utlovade i sitt tal i går var motsatsen till revolutionen: mer av den politik som har lett till dagens situation.
