Det var KD:s dag i går i Almedalen. Och man kan förstås som Lotta Gröning här bredvid förfasa sig över partiet och påstå att det är ett bigott och samtidigt toppstyrt parti som hämningslöst fördömer andra människor.
Men då har man inte riktigt förstått det här med etik och kristen värdegrund. Om man som KD tror att starka familjer bygger ett bra samhälle, måste man värna och tala om familjen och om vikten av frihet och ekonomiskt utrymme för familjerna. Det betyder inte att man dömer ut allt annat, bara att man vågar ha en åsikt som grundar sig i en värdering.

Att vara tydlig med vad som är rätt eller fel är en bristvara i svensk politik. Det behövs inte mindre av politiker som vågar säga saker som ligger utanför procentsatser och regelförändringar. Det behövs mer. Svensk politik skulle må bra av mer tal om moral, rätt, fel, frihet, flit och företagsamhet - för att ta upp några F-ord som nämndes i ett annat KD-arrangemang under gårdagen, av den lösligt sammansatta gruppen 4F.
Att vara tydlig och säga att det är fel att stjäla, i stället för att prata om vilka belopp som förloras i intäkter på grund av fildelning, är modigt av Göran Hägglund.
Skälet till att man inte ska stjäla andras saker är inte primärt att det skadar samhället ekonomiskt utan att det är fel och respektlöst mot andra människor att stjäla. Skälet till att familjer är viktiga och helst ska lyckas fungera är inte att det är ekonomiskt bra för samhället utan att det är bra för människor att leva i fungerande familjer.
Man kan ha tydliga värderingar, normer och föreställningar utan att det innebär att man ifrågasätter och är respektlös mot andras sätt att välja. Och den vanliga människan, som Göran Hägglund hänvisade till i sitt tal i går, gillar politiker som vågar stå för saker.

Politik är att våga, brukar det heta, och det kristdemokraterna måste våga är att vara tydliga. Inte skämmas för att vara borgerliga och ha en tydlig uppfattning om bra och dåligt, rätt och fel. Att politiker ska underlätta för människor att driva företag är inte bara för att företag ska skapa skatteintäkter och arbeten utan för att människor ska ges chansen att förverkliga drömmar och bli dem som de har potential att bli.
Och det är detta politiken och politiker måste våga vara. Att våga säga vad man tror är bra och rätt för en människa är inte att fördöma. Det är att våga ta ställning för det samhälle man vill ha utan att först ha räknat fram sanningen i en ekonomisk kalkyl.