Det är som om delar av det politiskt korrekta etablissemanget letar efter saker att missförstå och reta upp sig på hos folkpartiledaren Jan Björklund.
När han säger att elever inte ska ha ringande och pinglande mobiler under lektionerna, utan att lärare i så fall ska ha rätt att ta dem i beslag, anklagas han för integritetsbrott.
När han talar om att det finns skäl att vara aningen skeptisk gentemot Ryssland beskrivs han som försvarsextremist.
Och när Jan Björklund konstaterar att det är praktiskt om lärare kan se sina elevers ansikten så skylls han för islamofobi.
Allvarligt talat, är inte det rätt rimligt?
Vi har visserligen skolplikt, men å andra sidan tillhandahåller staten helt kostnadsfri värdefull undervisning i många år. Det är klart att det då kan ställas krav på elever. De ska inte ha mobiltelefoner påslagna under lektionerna, de ska respektera sina lärare och de ska visa sina ansikten.
Om det blev högsta mode att gå till skolan med munkjackor uppdragna till hakan, stora svarta solglasögon och en mössa nedtryckt till ögonbrynen skulle det vara helt rimligt om skolor satte upp regler som förhindrade att eleverna såg ut så under skoldagarna.
Det finns vissa friskolor som har klädkoder. Maria Elementar på Södermalm i centrala Stockholm är en sådan.
Rektorn där brukar ständigt behöva förklara och försvara sig eftersom elever som går där inte får ha ringar i ansiktet (läs: piercing), inte ha kort-korta kjolar, inte urringat, inte shorts och linnen, inte olikfärgat hår.
Poängen är helt enkelt att man inte ska se utmanande ut på skoltid. Egentligen borde det vara det självklara.
Skolan borde hjälpa elever att uppträda på ett rimligt sätt. I Sverige är varken burka, ringar i ögonbrynen och näsan eller för ansiktet neddragna jackor optimalt om man vill skaffa sig jobb och bli tagen på allvar.
Man kan förstås invända och hävda att det är fördomsfullt att inte omfamna kvinnors rätt att drapera sig i heltäckande svarta tygsjok.
Men då bör den svenska skolan hävda att den måste få vara så fördomsfull att den kräver rätten för varje lärare att kunna se sina elevers ansikten.
Det är inget konstigt krav.
Och som förälder till barn som går i skolan kräver jag att få slippa lärare som vägrar visa sitt ansikte.
I det svenska jämlika, och mellan könen ytterst jämställda samhället, visar man varandra sitt ansikte, svårare än så är det inte.
Och vill man ha tillgång till kostnadsfri skolundervisning så får man anpassa sig till det.
Jan Björklund har även den här gången helt rätt.
