Ända sedan starten 1977 har män haft bättre snitt­resultat än kvinnor på högskoleprovet. Efter 35 år vet högskoleverket fortfarande inte varför det ser ut så.

35 år utan svar - det hade inte gett många poäng på provet.

Man ser framför sig hur en rad män och kvinnor lägger pannan i djupa veck. Vad kan det bero på? Är det killarna som är oslagbara? Tjejerna som inte är bäst när det gäller? Vårt klimat? Kosten? Motion?

Och så kanske det slår någon: tänk om det är själva provkonstruktionen?

Ja, tänk. Så tänkte man tydligen när provet ­gjordes om förra året och matematikdelen förnyades - på bekostnad av orddelen som halverades. Och hoppsan, orden var visst den del där män och kvinnor hade samma snittresultat.

Ja, men så tokigt. Och varför var ordförståelse plötsligt mindre viktigt för högskolestudier?

Högskoleprovet är enormt viktigt och en livboj för oss som fokuserade på fel saker på gymnasiet. Utan det vete sjutton om jag hade skrivit den här texten.

Jag är visserligen kvinna, men jag gjorde något som ­ tydligen är vanligare bland män - jag skrev provet flera gånger.

Det blev ungefär samma resultat varje gång, tills det plötsligt rasslade till och poängen tog mig till ­inträdesprov på Journalisthögskolan. Man kan väl lugnt säga att inträdes­provet passade mig bättre än högskoleprovet.

Mitt förbättrade prov­resultat berodde främst på studievana och teknik. Nu hade jag läst kurser på universitet och lärt mig hantera mycket text i högt tempo.

För det är inte bara provet som är boven. Gymnasiet med en miljon olika ­ inriktningar måste bli bättre på att för ­ bereda eleverna för högre studier.

Övning ger dock alltid färdighet.

Så innan någon - möjligen en kvinna - löser den mystiska gåtan med det svenska högskole­provet så är mitt tips att tänka kvantitet.

Se högskoleprovet som en högtid som infaller vår och höst under ett antal år. Gott nytt prov!