Marcus Birro

På lördag ekar ropen om den kanske mest revolutionäre fritänkaren

Publicerad

Jag vet inte om ni följde hysterin runt Justin Bieber. Unga flickor stod i hormonstinna klasar runt Grand Hôtel för att få en skymt eller mer av sin idol. Jag är för gammal för det där. Själv stod jag en gång en hel dag utanför Saluhallen vid Andra Långgatan i Göteborg för att få se Joakim Thåström komma ut från en replokal. När han till sist gjorde det blev jag för nervös för att säga något. Han sprang bara förbi och där stod jag i mina insydda byxor, mina Dr Martens-kängor och min tunghäfta.

Jag vet inte om ni följde hysterin runt Bruce Springsteen. Något äldre flickor och pojkar fyllde huvudstaden under flera dygn och tidningarna gav ut extratidningar om Bruce och slog nästan knut på sig själva i att förklara sin kärlek till The Boss. Jag gillar också Springsteen, fast jag tycker Ulf Lundell är bättre.


På lördag är det dags för nästa stora hyllningsparad. Då samlas runt 20 000 människor från hela landet för att manifestera sin kärlek till Jesus Kristus. Om denna händelse ges det inte ut några extra tidningar. Faktum är att det knappat skrivs en enda rad om att svensk kristenhet, i en tid av särledes brutal och osmaklig splittring, lyckas enas över alla gränser.

Dagen startar tidigt med böner, möten och seminarier och fortsätter med en stor demonstration genom Stockholm för att sedan runda av det hela med ett jättemöte i Kungsträdgården.


Det blir en demonstration som inte exkluderar någon. Om du tar dig till Stockholm på lördag kommer du inte mötas av någon ilska, skallen kommer ropa, men du kommer inte få höra ett enda ont ord. Det är inte en demonstration MOT något eller någon, utan en demonstration FÖR Jesus, för vad tron och frälsningen har betytt för människor i vårt land.

Människor som du och jag, människor med vanliga liv i vanliga städer, människor som håller tyst i fikarummet eftersom de lärt sig att leva i trons tystnad. I den sekulariserade staten Sverige är det inte alldeles enkelt att stå upp för sin tro, för vad man tror att Jesus gjort för en. Man blir betraktad som galen eller lite löjlig. Så man väljer att tiga och gömma undan. Det mest storslagna och underbara man har i sitt liv blir en hemlighet och en tystnad. Så ser vardagen ut för många troende i vårt utåt sett så toleranta och vidsynta samhälle.

 

Alla andra arrangemang som drar till sig närmare 20 000 människor bevakas noga och utförligt. Men detta förblir i den mediala skuggan. Varför? Därför att den kollektiva presskåren inte bryr sina viktiga hjärnor och hjärtan med Jesus. De är okunniga och ointresserade. De har dessutom fått för sig att det ligger ett sorts fritänkande värde i att inte bry sig. Som om okunskapen om frälsningen vore en garant för deras fritänkande. Som om ignoransen är en garant för deras frihet. Vilken sorg och vilket nederlag för svensk media.

Alla de tusentals människor som sluter upp på lördag gör det för att manifestera sin kärlek till Jesus och sina medmänniskor. De gör det för att deras hjärtan viskat så länge och så högt om hur viktigt det är att vi kristna vågar stå för vilka vi är, i ett land där de flesta gör vad de kan för att hålla allt andligt på avstånd. Och trots det! Vilken andlig hunger det bor i dig, i oss alla. Ditt liv är en längtan efter gud.

Hjärtats rop ekar tyst mellan husen.

På lördag ekar ropen om den kanske mest revolutionäre fritänkaren vi haft på vår jord. Jesus Kristus som dog och återuppstod för våra synders skull.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag