Mona har fattat att SD-debatten är nödvändig
Sverigedemokraterna har med största sannolikhet säkrat en plats i riksdagen. Inte av egen kapacitet, Jimmie Åkesson kan lugnt luta sig tillbaka medan de etablerade partierna och media gör jobbet. De fixar gräddfilen till maktens centrum och ju mer de skäller och förbannar desto fler röster lär Sverigedemokraterna få.
De etablerade partierna är livrädda för Sverigedemokraterna. Så rädda att de inte kan tänka klart. I stället för att ta sakdebatten talar de med gråtmilda ögon om alla människors lika värde och nyttan av det mångkulturella samhället. Men vad betyder deras ord egentligen? För de allra flesta ingenting. Deras utspel blir som att spotta i motvind. Sverigedemokraterna måste bemötas med fakta, med en motbild och med självkritik. Integrationspolitiken är misslyckad och det är inte invandrarnas fel, utan politikernas.
Media är lika nervös. Sverigedemokraterna ska granskas och på nyhetsredaktioner över hela landet diskuteras frågan om hur partiet ska hanteras. Rädslan är så stor att vissa medier helt tappar sitt publicistiska uppdrag. Det syns bland annat genom att media inte granskar den förda integrationspolitiken. Inte ens när bilar brinner i förorterna och när statistiken talar om att de flesta nyfattiga finns bland invandrare.
Sverigedemokraterna är problemet också för media. Vissa låter inte partiet komma till tals, medan andra nyhetsredaktioner tar som sin uppgift att upplysa folk om att detta är ett farligt parti. I demokratins namn träder ”Pravda” fram i ljuset. Det finns bara en sanning och den har media tillsammans med de etablerade riksdagspartierna.
Medan media fördömer sätter de etablerade partierna demokratin ur spel. De tänker inte samarbeta med Sverigedemokraterna, de föraktar allt de står för, liksom deras väljare. Nu har det gått så långt att de försöker göra upp om riksdagsmajoriteten med utgångspunkt från att Sverigedemokraterna sitter i riksdagen.
Jag gråter inombords över att media och partietablissemang underskattar människor. Folk är inte idioter, men de är trötta på tomma fraser.
Jag måste ändå hoppas på Mona Sahlin. Hon representerar ett parti som alltid bekämpat intolerans med en politik som minskar klyftorna och ökar rättvisan. Hon har förstått att det är nödvändigt att ta debatten med Sverigedemokraterna. Hon pratar om att det måste till en motbild. Då hoppas jag att hon arbetar fram en fungerande integrationspolitik som slår hål på fördomar om att invandrare tar svenskarnas välfärd. Framför allt en politik som ger människor som kommer hit en chans att skapa sig en vettig tillvaro.
Av Lotta Gröning
lotta.groning@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan