Lotta Gröning

Svenska modellen är nu i gungning

Publicerad

Unionen varslar 10 000 personer om strejk efter att förhandlingarna med Almega har brutit samman.

Den oroliga avtalsrörelsen och bristen på samordning speglar tidsandan. Den svenska modellen är i gungning och partnerna måste hitta nya spelregler för den verklighet vi nu lever i.

Sveriges största tjänstamannaförbund på den privata marknaden varslar om strejk. Varslade är tjänstemän inom IT, Public Serviceföretagen, Telecom och Konsultbolag. Det är ett stort varsel om vi jämför med Byggnads som varslade 2 500 personer får någon vecka sedan.

Förhandlingarna med Almega har brutit samman framför allt när det gäller krav på extra årliga avsättningar till flexpension. Unionen vill ha större möjlighet för medlemmarna att gå ner i arbetstid inför pensionen. Men i grunden handlar konflikten om kollektivavtalet. Medan Unionen vill ha kvar de stora centrala avtalen vill Almega har mera individuella lösningar. Enligt Anna-Karin Hatt som är VD för Almega handlar konflikten att skapa en modell som underlättar för den enskilde att själv välja väg när det gäller pensionen och avsättningar till pensionbolag. Det är intressant att notera att Unionen utan några problem kom överens med industrins partner både när det gällde lönenivån enligt märket på 2,2 procent och avsättningen till flexpension.


Den här konflikten kan ses som en brytningspunkt mellan det gamla industrisamhället och det nya tjänstesamhället. Å ena sidan står de centrala kollektivavtalen och industrin som märkessättare för avtalsrörelsen. Å den andra sidan står en alltmer växande tjänstesektor och kraven på mer individuella avtal mellan anställda och företagare. Krav som också kommer från flera olika partier, inte minst Centerpartiet och KD.

Niklas Hjert som är förhandlingschef på Unionen hävdar att centrala kollektivavtal skapar rättvisa för deras medlemmar.

– Vi kan inte ha olika pensionsöverenskommelser i de branscher som vi representerar. Folk är trötta på alla val de måste göra, våra medlemmar kräver att vi har en pensionsöverenskommelse som ger rättvisa och lika förutsättningar oavsett vilken bransch de jobbar inom, säger Niklas Hjert.

Almega å sin sida menar att en individuell flexpension där hela utrymmet för löneökningar ska fördelas i lönerevisionen, och där medarbetaren därefter själv får bestämma om de vill göra en avsättning till en extra pensionspremie. Det är fel enligt Almega att alla medarbetare ska tvingas göra en sådan avsättning utan att ta någon som helsts hänsyn till den enskildes privatekonomi. Anna-Karin Hatt menar dessutom att fackets centralistiska modell leder till ökade kostnader för tjänsteföretagen och till mindre attraktiva kollektivavtal.


Frågan är vad som händer, förr eller senare kommer parterna överens. Det är inte ens säkert att strejk bryter ut. Men behövs det är Unionen redo för en fortsättning. Detta är en avgörande fråga för förbundet.

Men jag är övertygad om att de centralt utformade kollektivavtalen kommer att ifrågasättas på nytt. Redan i dag är det många, inte minst inom IT, Telecombranshen, som fått se både sina jobb och fackliga rättigheter försvinna när stora företag säljer ut deras enhet. Tekniker anställda hos Telia har fått bytt arbetsgivare många gånger när företaget beslutade att avknoppa den verksamheten. Kollektivavtal och anställningstrygghet hjälper inte när ett nytt bolag tar över. Då får alla börja om från början oavsett hur lång anställningstid de hade innan. Kollektivavtalen fungerar inte tillfullo i praktiken, bara i teorin.

 

Den oroliga avtalsrörelsen och bristen på samordning speglar tidsandan. Inte ens LO lyckades samordna sina förbund. Den svenska modellen är i gungning och partnerna måste hitta nya spelregler för den verklighet vi nu lever i.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag