Lotta Gröning

Här är nya hoten mot glesbygden

Publicerad

Det gamla industriarbetarpartiet slår till!

Nu ska framtiden formas med gamla katastrofala lösningar som bygger på myter och avfolkar landet. Civilminister Ardalan Shekarabi har fått det besvärande uppdraget att lägga ner glesbygden.

Avfolkningen, som är resultatet av en långvarig statlig politik, kommer nu att få ytterligare näring. Regeringen har valt att återuppväcka det hatade och mycket omtvistade förslaget med storregioner. Göran Persson misslyckades men nu tar alltså Ardalan Shekarabi nya tag, trots att Sveriges kommuner redan har hittat en fungerande organisation genom att vi både har storregioner och kommunförbund. Men skam den som ger sig, det är centralisering och storskalighet hägrar.


Inte hjälper det att Göran Persson ångrade sig och 2011 helt avfärdade storregioner med argumentet att det inte finns något folkligt stöd för sådana byråkratibyggen.

Men Ardalan Shekarabi har med sig en del kommunpolitiker, i Luleå och Umeå är de lyckliga över förslaget. Det är ju lättare att administrera en storregion och billigare blir det också med färre politiker och storskaliga lösningar. Därtill finns alltid de villiga tjänstemännen, de som utreder framtiden på temat: ”som man frågar får man svar”.

Som underlag till storregioner kom då långtidsutredningens rapport om demografins regionala utmaningar. Den bygger på myten om att Sverige i dag har Europas snabbaste urbaniseringstakt och att det kommer en busslast om dagen med människor från landet. Men sanningen är att det inte kommer några busslaster från landsbygden utan städerna växer främst genom alla invandrare och flyktingar.


Men utredningen skriver att ”periferin” har svagare utvecklingstakt och kommunreformer kan komma att bli aktuellt vilket innebär att små kommuner ska slås samman till större. Argumenten är att det kommer att bli svårt att få arbetskraft och särskilt pekar utredarna på hälso- och sjukvårdens brister.

Just bristerna inom sjukvården har också Ardalan Shekarabi lyft fram, men inte utifrån att landstingen de facto lägger ner akutvård och små sjukhus på mindre orter utan att storsjukhusen har svårt att bedriva forskning och utveckla spetskompetens. Att gamla fru Beda i Västerbottens inland bör bli sjuk under kontorstid och helst bryta benet en torsdag då det finns röntgen tillgänglig bryr han sig kanske inte om. Inte heller att stora turistorter i fjällen eller Kiruna som gruvnärings mecka är utan akutsjukvård.

Framtidens trender ser inte industrisossarna. Digitaliseringen skapar helt nya förutsättningar och städerna får allt större problem. Jobben finns inte längre, bostäderna räcker inte till, kommunikationerna fungerar inte, och de som har pengar flyttar ut från städerna eller skapar sig egna områden som till exempel sker i Malmö. Urbaniseringen kommer att avta och flyktingar måste placeras på mindre orter om vi ska ha en chans att ta hand om alla.


Så var det detta med demokratin. För centralister är den kanske inte så viktig, men för svenska folket är den det. De små kommunerna behöver inte slås samman, däremot kan de fortsätta och utöka det samarbete som redan pågår. De kan samarbeta om skolan, om kulturchef och äldreomsorg.

Men det kan inte samarbeta om folkvalda politiker, de måste nämligen ha förankring i bygden om demokratin ska fungera.

 

Märker du av någon utflyttning från din kommun och hur tycker du sammarete fungerar mellan små kommuner? Helena Atkinson 39 år yogalärare Säter: Jag märker inget särskilt. Jag har bott i både England och i Stockholm och valt att flytta hit. Här är det nära till allt! Några kommuner samarbetar kring skolan och det är bra. Foto: Henrik Hansson
Märker du av någon utflyttning från din kommun och hur tycker du sammarete fungerar mellan små kommuner?

Helena Atkinson 39 år yogalärare Säter:

Jag märker inget särskilt. Jag har bott i både England och i Stockholm och valt att flytta hit. Här är det nära till allt! Några kommuner samarbetar kring skolan och det är bra. Foto: Henrik Hansson
Anna Rutkvist 37 år projektledare Säter: 'Nej, någon tydlig utflyttning märker jag inte. Däremot är det roligt att det är flera barnfamiljer som flyttat hit, det märker man på fler barn i barngrupperna. Dessutom finns det butiker som vågar etablera sig i kommunen. Ett utökat samarbete med våra grannkommuner är nog viktigt på sikt. Foto: Henrik Hansson
Anna Rutkvist 37 år projektledare Säter:

'Nej, någon tydlig utflyttning märker jag inte. Däremot är det roligt att det är flera barnfamiljer som flyttat hit, det märker man på fler barn i barngrupperna. Dessutom finns det butiker som vågar etablera sig i kommunen. Ett utökat samarbete med våra grannkommuner är nog viktigt på sikt.

 Foto: Henrik Hansson
Sven-Erik Lundin 65 år pensionär Säter: Jag tycker det nästan är tvärs om, inflyttning! Husen går direkt när det är till salu! Samarbetet med grannkommunerna kunde däremot vara bättre! Foto: Henrik Hansson
Sven-Erik Lundin 65 år pensionär Säter:
Jag tycker det nästan är tvärs om, inflyttning! Husen går direkt när det är till salu! Samarbetet med grannkommunerna kunde däremot vara bättre! Foto: Henrik Hansson


Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida