Lotta Gröning

Den likvärdiga skolan är numera bara tomma ord

Publicerad

Under flera år har den svenska skolan nått katastrofala resultat och är bland de sämsta ibland OECD-länderna. Mot den bakgrunden har Skolverket nu presenterat en rapport om varför Sverige sjunker i Pisa-undersökningarna.

Skolverket konstaterar att invandringen har en betydelse, särskilt när det gäller att färre elever klarar kraven till gymnasieskolan. Ökningen har varit markant sedan 2006. Det är många äldre barn som kommer från länder där skolgången både är bristfällig och dålig. Tiden är ofta för knapp för dem att hinna ikapp och klara kraven. Men invandringen har enligt Skolverket ingen avgörande betydelse för den negativa utvecklingen. Svenska elever brister också – och har svårt att uppnå fullständiga studieresultat.

Svaret på skolans problem måste alltså sökas i ett bredare perspektiv.

Sverige ligger efter när det gäller att använda internet som verktyg i skolundervisningen. Medan andra länder har satsat stort på det områden har Skolverket först under 2015 fått i uppdrag att ta fram en IT-strategi. Det finns visserligen många duktiga lärare som har gjort utvecklingen av IT-iundervisning som sitt kall, men det gäller inte på alla skolor. Sverige håller först nu på att få en lärarutbildning som undervisar i IT och pedagogik. När David Cameron i Storbritannien beslutade att alla femåringar skulle lära sig programmering tog svenska politiker beslutet om mobiltelefoner skulle förbjudas.

 

Därtill har föräldrarnas ansvar också ökat. Där är förutsättningarna väldigt olika för eleverna. Många curlar sina barn istället för att tala om för dem att studier innebär hårt arbete för att lyckas och för att få ett jobb i framtiden. Andra uppmuntrar och driver på sina barn. Samtidigt som många elever inte alls har några närvarande föräldrar. Det har bidragit till att klasskillnaderna i skolan har blivit väldigt tydliga.

Arbetssituationen för lärarna är också tuff med de integrerade klasserna. Det sa inte Skolverket mycket om i sin rapport. Eleverna är på så olika utbildningsnivå att lärarna inte har en chans att hjälpa alla. Jag har pratat med lärare som har barn som inte kan hålla en penna, andra som är långt före sina klasskamrater i sitt lärande och ytterliga en grupp som inte är motiverade och har svårt att hänga med. Det kräver nytänkande för att klara den uppgiften. Dessutom har många nyanlända elever svårt med svenskan. Det gör att det också har svårt att prata med alla klasskamrater. Klasserna blir segregerade och skolan blir en drivkraft i segregeringen. Vilket är allvarligt.

Politikerna har dålig insyn, de samarbetar inte utan använder snarare skolan som ett ideologiskt slagträ.

Den likvärdiga skolan är numera bara tomma ord, den finns inte! En radikal lösning på problemet är ändå att ge skolans rektorer och lärare större inflytande över hur skolan ska utvecklas. De har den bästa kompetensen att klara det uppdraget.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag