MÖRKER. EU har bestämt att vanliga glödlampor ska förbjudas till fördel för lågenergilampor. Men ingen vet vad dessa elfält gör med människor, skriver Liza Marklund Foto: Martina Huber
MÖRKER. EU har bestämt att vanliga glödlampor ska förbjudas till fördel för lågenergilampor. Men ingen vet vad dessa elfält gör med människor, skriver Liza Marklund Foto: Martina Huber
Liza Marklund

Vi utsätts för ett gigantiskt experiment

Publicerad
Uppdaterad
EU:s ekodesignkommitté har beslutat att vanliga glödlampor ska förbjudas. Redan nästa år försvinner alla matta glödlampor och de starkaste klara. Resten fasas ut åren därpå.
Syftet är att spara energi, och det låter ju toppen.
Men för mig, som är elallergiker, är detta ett dråpslag.
Ingen vet vad de nya, fiffiga, energisnåla lågenergilamporna egentligen ställer till med. Då tänker jag inte bara på det faktum att de innehåller kvicksilver och måste återvinnas som farligt avfall, utan på vad de kommer att göra med elnätet - och oss människor.

Så här är det:

Vårt elnät är byggt för elektricitet som består av 50 svängningar per sekund, alltså 50 hertz. En vanlig lampa lyser när tråden i glaskolven börjar glöda, och det gör den när de 50 svängningarna per sekund träffar ledningen i lampan.
En lågenergilampa är betydligt mer komplicerad. Den har ett tänd-don och är fylld av en gas som antänds 40 000 till 50 000 gånger per sekund. Det innebär att svängningarna på elnätet ökar tusenfalt, upp till 50000 hertz. Vårt elnät är inte dimensionerat för detta.
- Det som sker är att vi får ett brus, ett brum, på elnätet, säger Samuel Andersson, elmiljöexpert på Ama Konsult i Skellefteå.
Eh, säger jag, kan man höra det där brummet?
Samuel Andersson skrattar.
- Nej, säger han, men när man mäter elen med ett instrument så ser man att sinuskurvan har fullt med hack. Ju fler lampor med extrema hertztal, ju fler hack.
Elen blir alltså instabil?
- Kan man säga, säger Samuel Andersson. Redan i dag ställer lågenergilamporna till problem. Transformatorer kan bli överhettade. Ingen vet vad som kommer att hända den dagen all belysning kommer att bestå av lampor som arbetar med 50 000 hertz. Men framför allt skapar lågenergilamporna elektromagnetiska fält, både runt själva lamporna och långt ut på elnätet.
Det är här mitt problem kommer in.

Stråltant

Jag har tidigare i höst, efter mycket tvekan, bestämt mig för att berätta att jag är diagnostiserad stråltant. Det betyder inte att jag sitter ute i skogen med en foliehatt, utan att alla mina datorer, mitt kontor och min bostad är sanerade från elektromagnetiska fält - precis sådana som finns runt lågenergibelysningar.
Jag kommer aldrig att kunna ha sådana lampor i mitt hem. Det är helt uteslutet. Jag får domningar, yrsel och sjögång av magnetfält - men från och med nästa år så kommer jag inte undan längre.
När alla mina grannar byter till lågenergilampor är risken överhängande att bruset och brummet på ledningarna skapar elfält också i min bostad.
Vi är alltså utsatta för ett gigantiskt experiment av EU. Ingen vet dag exakt vad elektromagnetiska fält gör med människor. Det vi vet är att djur far illa. Kor sinar, exempelvis, vid väldigt låga fält. Detta har jag skrivit om förut.
Jag ringde upp Anita Aspegren som är enhetschef på energimyndigheten och frågade henne om hade EU tänkt på detta.
- Jo, svarade hon, man har tittat på den aspekten. Den finns med i beslutsunderlaget.
Och?
- Det tar ju en tid innan detta slår igenom. Du kan förstås använda de glödlampor du har hemma, det är bara försäljningen som förbjuds.
Så vad ska jag göra? Hamstra?

Hon skrattar lite.
- Det kommer att finnas alternativ, säger hon. Diodlamporna, till exempel, och en del halogenlampor får vara kvar.

Slutsats:

EU känner till problemen med elfälten runt lågenergilamporna. Någon information om detta sprider man dock inte. Däremot ser man till att de som har kunskap om frågan och vet att både människor och djur kan bli sjuka, de ska ha alternativ att välja på.
Så cyniskt är det.
Och så länge elöverkänsliga personer betraktas som sinnessvaga kommer experimentet att fortsätta.

 

Italienarna tvivlar

Förra helgen läste jag Roberto Savianos bok "Gomorra" på väg till en litterär festival i italienska Torino. Vad säger folk om den här boken i Italien? frågade jag förläggare F som arbetar på en stor förlagsgrupp med huvudkontor i Milano. - Att Saviano ljuger, sa förläggare F genast. Att han har skrivit den där boken bara för att bli känd och tjäna pengar. Särskilt folk nerifrån Neapel. Där ser man.

Törs inte vittna

I tisdags inleddes rättegången mot en bandidosledare i Göteborg. Men inget av brottsoffren, en vaktchef och en taxichaufför som fått sina bilar söndersprängda, fanns på plats i rättssalen. Polisen har inte fått tag i dem. - Man kan ju bara spekulera i varför de inte är här, men personligen tror jag att de är rädda, sa åklagare Anette Wiberg-Koffner till Expressen. Det är förskräckligt att människor inte ska tordas vittna i Sverige. Vart är vi på väg? Till Gomorra?

Skäms, banker!

Efter riksbankens rekordstora räntesänkning har bankerna ökat sina marginaler, läste jag i veckan. Jag tycker det är skamligt! Finansminister Anders Borg uttryckte saken klockrent när han sa: - Riksbanken har beskrivit det här som en julklapp till hushållen. Det är inte så att godisskålen nu ställs fram för att bankerna ska vara där och talla. Håll fingrarna borta, girigbukar!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag