Vi har en ganska bra lagstiftning i Sverige när det gäller våld mot kvinnor och skydd för dem som förföljs. Vi har asyllagar som säger att ingen får kastas ut till död eller tortyr. Rent formellt fungerar detta riktigt bra. Lagarna kring sexualbrott uppdateras hela tiden, kvinnojourernas arbete får allt större erkännande, det finns mycket klara regler för vilka uppgifter som får lämnas ut när det gäller mordhotade personer. Det är alltså inte politikerna och lagstiftarna det är fel på. Det är alla naiva och insiktslösa myndighetspersoner runt om i landet som utgör det stora problemet. Det är idioter som människan på migrationsverket som, i Goldlyns fall, gör att den svenska modellen inte fungerar. Det är naturligtvis i bästa välvilja som handläggaren på migrationsverket skvallrat. Personen i fråga tyckte säkert att hon var vidsynt och tolerant när hon svarade på brevet som ville veta var Goldlyn befann sig. Det är så det brukar vara. Det är så ursäkterna brukar låta. Här är vi faktiskt inte RASISTER. Här tar vi faktiskt alla på ALLVAR. Här tycker vi faktiskt att man ska KOMMA ÖVERENS. Varje vecka får jag brev och mejl från förtvivlade kvinnor som inte får det stöd och den hjälp som de har rätt att kräva. I stället för att stötta dem gör myndigheterna alltsammans mycket värre.

Försäkringskassan är experter på att lämna ut hemliga adresser.

Polisen negligerar konsekvent att utreda hot och våld mot kvinnor. (Protestera inte nu! Jag har tusen exempel att köra ner i halsen på er!)

Socialtjänsten är förmodligen värst av alla. Vetenskapliga undersökningar kring socialtjänstens arbetssätt visar att socialsekreterare inte begripit att kvinnor dör hela tiden i Sverige för att deras män inte får bestämma över dem. Deras mentalitet kring frågor om mäns förtryck av kvinnor är helt horribelt. De kvinnor som vågar protestera möts med hot och hämnd. (Ni kan också lägga ner protesterna. Här har jag nog två tusen exempel.) Fast i det här fallet tar migrationsmyndigheten priset. Att de lämnat ut Goldlyns adress till den man som faktiskt fått henne dömd till döden av en domstol är ju inte det värsta - utan att de inte givit henne uppehållstillstånd till att börja med. Kan en dödsdom bli tydligare? Hade de kastat ut Salman Rushdie också om han sökt asyl här? En utländsk kvinna och hennes lilla pojke är så otroligt lite värda för de svenska myndigheterna. En dödsdömd mamma och hennes baby blir bara ytterligare ett tröttsamt ärende som de stackars handläggarna måste utreda. Hur verket resonerat när man bestämt sig för att kasta ut Goldlyn vet jag inte, men deras beslut måste betecknas som kontroversiellt. Goldlyn är dömd till döden, och om det finns fog att tro att domen ska verkställas, eller att hon kommer att förföljas och torteras om hon återvänder, så har hon rätt till asyl. Enligt Utrikespolitiska institutet anser sig inte den federala regeringen i Nigeria sig kunna ingripa mot sharialagarnas dödsdomar. Amnesty International konstaterar i sin senaste rapport och våldet mot kvinnorna och dödsdomarna fortsätter. Hanteringen av Goldlyns fall är en total skandal. Det finns bara en inställning som är rimlig just nu för de svenska myndigheterna. De måste rätta till sina dubbla misstag: Det första de ska göra är att genast ge Goldlyn asyl. Det andra är att tillhandahålla allt skydd som den svenska lagstiftningen förmår, det vill säga skyddade personuppgifter och kvarskrivning. Det tredje är att hjälpa henne och hennes pojke till ett bra och meningsfullt liv i Sverige.