Myndigheterna har strikta regler för hur mycket strålning kor får utsättas för i ladugården. Några liknande regler för människors bostäder finns inte. Foto: MATTIAS HOLGERSSON
Myndigheterna har strikta regler för hur mycket strålning kor får utsättas för i ladugården. Några liknande regler för människors bostäder finns inte. Foto: MATTIAS HOLGERSSON
Liza Marklund

Är vi mindre känsliga än kor?

Publicerad
Uppdaterad
I alla år har jag undvikit att berätta offentligt om hur sjuk jag blivit av elfälten i min lägenhet och runt min dator, men i min förra krönika gjorde jag ett undantag. Jag berättade hur jag fick stickningar, domningar och till slut yrsel och sjögång utan att någon kunde begripa varför.
När jag insåg att mina besvär hade med elektroniska och magnetiska fält att göra fick jag äntligen hjälp.
Hela vår gamla jugendfastighet i Stockholms city visade sig vara proppfull av något som kallas vagabonderande strömmar. Dessa strömmar resulterade i mycket kraftiga elektriska och magnetiska fält både i bostäderna och i affärslokalerna i huset.
Fenomenet är väldigt vanligt och finns i nästan alla bostäder i Sverige, fast i större eller mindre omfattning. Värst är det i gamla hus inne i stadskärnorna. Det uppstår när elen är för dåligt jordad och installerad. Detta är inget "naturligt", utan resultatet av okunnighet, snålhet och nonchalans från byggherrarnas sida.
Det här skrev jag alltså om i söndags, och de hånfulla kommentarerna lät naturligtvis inte vänta på sig. Att jag var "inbillningssjuk" var den snällaste. "Elöverkänslighet, elsanering, etc., är verkligen dagens alkemi", skrev signaturen "gurkmajoneslig" här på Expressen.se. "Den utrustning vi har i dag kan inte påverka en människokropp", fortsatte han (hon?) tvärsäkert.

Men myndigheterna är bevisligen mycket medvetna om riskerna med elektriska och magnetiska fält. Man har väldigt strikta regler för hur mycket strålning det får finnas inomhus - men inte när det gäller bostäder, utan ladugårdar(!)
Man vet nämligen att djur far väldigt illa av elfält.
Kor slutar mjölka, till exempel.
- Vid en potentialskillnad på tre volt sinar kor, säger Samuel Andersson, elsäkerhetsexpert på Ama Konsult i Skellefteå.
- Förhållandet mellan spänningsfält och mjölkproduktion är relativt: ökar spänningsskillnaden minskar mjölkproduktionen för att alltså upphöra helt vid tre volt.
Vid 1,5 volt är således produktionen halverad.
I alla ladugårdar måste därför elfälten vara helt eliminerade, 0,0, för att få ut mesta möjliga mjölk ur varje ko. Allt annat är ekonomiskt vansinne.
(I min fastighet, där jag blev sjuk, uppmättes spänningsskillnader (elfält), på 16 volt. Alltså drygt fem gånger högre än de nivåer som får kor att gå i sin.)

Men det är inte bara kor som far illa av elfält. Spänningarna måste byggas bort i alla typer av djurstallar, vilket kallas att "potentialutjämna".
I "Handbok för elinstallationer i lantbruk", framtagen av Lantbrukets brandskyddskommitté, finns följande att läsa:
"Systemet för potentialutjämning i ett stall har till uppgift att jämna ut elektriska spänningar mellan olika inredningsdetaljer, att minska risken för vagabonderande strömmar och därmed begränsa magnetiska och elektriska fält... Även i till synes felfria stall kan det förekomma låga elektriska spänningar, mellan till exempel vattenledningen och stallinredningen, vilka kan påverka djuren negativt."
Några liknande regler finns alltså inte för bostäder för människor.
- Ja, men det är ju en jädra skillnad, sa Kåre Nordin, elsäkerhetsexpert på Elektriska Installatörsorganisationen EIO när jag talade med honom i förra veckan.
- Kor är mycket känsligare än människor. De känner av de där fälten. De får stickningar av dem, som vid en elektrisk stöt.

När jag berättade för Kåre Nordin att jag också får stickningar av elfält, som vilken annan ko som helst, så trodde han mig förstås inte.
- Kor är otroligt mycket mer känsliga än människor, upprepade han.
Han kunde ha uttryckt sig så här:
Kor är mycket känsligare än svenskar.
Runt om i Europa är nämligen reglerna betydligt hårdare än här hos oss.
I nästan alla andra länder utförs potentialutjämning som en standardåtgärd sedan många år.
Frågan är hur länge vi ska låta de svenska byggherrarna slippa undan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag