Det börjar bli ont om bensin på min lokala mack. Alla utom fyrans pump är tomma, och den har bara 98 oktan. Brödet är slut i affären och mjölken räcker kanske till i morgon.
Det är generalstrejk här i Spanien där jag befinner mig just nu. Transportarbetarförbundet kräver att priset på diesel och bensin ska sänkas. Åkare och lastbilschaufförer har blockerat alla infarter till Madrid under veckan, i Almería inte så långt härifrån urartade protesterna och en person dog.
Jag kan förstå åkarnas argument. Det är svårt att få ekonomin att gå ihop när både konjunkturen går ner och bränslepriserna stiger.
Däremot tycker jag inte att de har rätt. De ska inte ha ett öre i subvention från regeringen. Jag tycker bensinpriserna är alldeles för låga, inte bara i Spanien utan överallt. Minst det dubbla borde dieseln och bensinen kosta, och etanolen också för den delen. Jag tycker inte det är okey att slå sig för bröstet och vara miljövänlig på bekostnad av människors möjligheter att äta sig mätta i tredje världen.
Vi måste bryta vårt oljeberoende. Det finns faktiskt ingen väg runt problemet.
I majnumret av Vanity Fair förklarar Robert F. Kennedy Jr (jo, han är Bobby Kennedys son) varför vi kommer att tjäna på att göra det - inte bara mänskligt och miljömässigt, utan också ekonomiskt.

Den politiska diskussion vi för i dag, skriver Kennedy, som påstår att miljöarbetet måste gå långsamt för att inte äventyra den globala ekonomin - den diskussionen fördes i det engelska parlamentet redan för 200 år sedan. Den gången gällde inte frågan klimatförändringarna, utan slavhandeln.
Slavhandeln stod för en fjärdedel av den brittiska ekonomin. Slavarna utgjorde den överlägset störta källan av billig arbetskraft. Slavägarna hävdade att ett förbud skulle leda till samhällelig katastrof och ekonomisk härdsmälta.

Efter ett år av intensiv debatt beslutade parlamentet, trots domedagsprofetiorna, att förbjuda slaveriet.
Och vad hände?
Jo, ekonomin tog fart.
När man väl blivit av med slaveriet upptäckte man vilken dålig, dyr och ineffektiv källa till arbetskraft det hade varit. Entreprenörerna satte igång att leta nya energikällor för att kunna producera, och resultatet blev den industriella revolutionen.
Slavhandelns avskaffande ledde alltså till den största välståndsökningen i mänsklighetens historia.

Att bryta beroendet av fossila bränslen kommer att leda till en likadan utveckling, hävdar Kennedy.
För fyrtio år sedan ägde USA hälften av alla tillgångar på jorden.
I dag lånar USA en miljard dollar per dag för att köpa olja utomlands. Man subventionerar den inhemska kol- och oljeproduktionen med ofattbara en triljon dollar per år. Detta har lett till massvis av ekonomiskt elände, dollarns värde har urholkats, USA:s internationella inflytande och prestige har minskat, den nationella säkerheten hotats.
I själva verket skulle USA kunna bli självförsörjande på energi utan några större problem, skriver Kennedy.
Mellanvästerns blåsiga slätter är USA:s svar på Saudiarabiens oljefält. North Dakota, Kansas och Texas skulle, ensamma, kunna försörja hela USA med el.
Öknarna i sydvästra USA skulle kunna producera lika mycket med hjälp av solenergi.
Det som krävs är en utbyggnad av elnätet och ändrade regler för vem som får sälja och leverera el.
Fördelarna skulle vara enorma. Budgetunderskottet skulle minska med många miljarder dollar, miljoner nya jobb skulle skapas, jordbruket blomstra, klimatförändringarna minska och folks hälsa bli bättre.
I sin artikel framhåller Robert F. Kennedy Jr Sverige som ett av två goda exempel i miljöhänseende (det andra är Island).
Nu måste vi gå vidare och höja blicken, i Sverige, Spanien och resten av världen.
Vi måste avskaffa oljeslaveriet.