LINDA SKUGGES BLOGG - klicka här. Jag vill ge er ett boktips
i dessa tider av kulturbidragsdebatt. Läs gärna Martin Luuks tre små böcker från Loyal Press. Tänk, det går att skriva fantastiska böcker utan bidrag.
Böckerna heter "Jag ska sluta träffa folk och börja umgås via kommunikéer" och "Jimmy och jag (om jag fick leva mitt liv igen)" och "Kära Ballongis".
"Kära Ballongis"
är ett enda långt brev till Martin Luuks vän Andres Lokko som bor i London. Martin berättar att han har träffat en liten 15-årig zigenarpojke (på Re:Orientfestivalen där killen jonglerade och Pihlis skulle uppträda i foajén... haha sjukt internt).
Han skriver: "Är det inte lite väl DN Kultur, jag kan se en av de där kulturtanterna gå på en sån nit, eller en sån klyscha kanske man ska säga, men jag, en högt utbildad egensinnig tänkare, ska jag ramla i den fällan, hur ska jag nånsin förklara det här för polarna, hur ska jag förklara det här för Stefania?" (hahahahahaha)
Martin Luuks brev till Andres är det sjukaste och roligaste jag läst på länge. Man måste liksom läsa hela boken i ett enda svep utan att andas och så blir man besviken på att boken är så kort, jag vill ha en roman på 500 sidor av Martin Luuk. Slitsamma om ingen köper den, jag vill läsa den.
Det är helt sinnessjukt och sinnessjukt bra. Helt udda och eget och roligt. Snacka om att ha en egen röst.
Det är bara såna här
konstiga böcker jag gillar, som jag får bokupplevelser av.
Jag får hoppas att Martin Luuks föräldrar inte har köpt böckerna på grund av det minst sagt aparta innehållet. Föräldrar tenderar att inte gilla sina barns... speciella grejer. Jag tror ingen förälder gillar att läsa sina barns böcker som är fulla av obehagligt innehåll och ord som kuken. Därför är Martin Luuk extremt modig som skriver sicka böcker och förhoppningsvis skiter i vad folk tycker om dem.
Han skriver att den lilla zigenarpojken säger: "You can shave my back if you want. (-) Hur rakar du en rygg kanske du tänker, för vi estländare har knappt sett en hårig rygg i hela våra liv." (haha) och "Jag har knullat med en 15-årig kille nu, Andres! Och jag kan nästan tänka mig att dö."
Hej Martin Luuks päron, detta är inte sant, Martin blev bara lite trött på sitt normala trista liv, "jag har köpt nya Mojo och sitter med mysbyxorna på och väntar på att Erica ska komma hem". Erica och Martin säger bara: "Hammond jazzzz, hammond jazz" till varann." (hahahahaha). Det är tur att ni flyttade hem från San Jose till "jävla fitt-Täby" (haha), annars hade er son Martin inte skrivit den här underbara boken.
Han är extremt modig, jag skulle aldrig våga skriva meningar som:
"Varje dag funderar jag på hur det känns att sniffa kokain från en vuxen mans svarta erigerade penis."
Jag vet inte om Martin Luuk
har barn. Men en mamma kan inte skriva om att sniffa kokain från en vuxen mans svarta penis eller om att raka ryggen på en 15-årig liten zigenarpojke. Det går inte. En mamma kan bara skriva tråkböcker för att barnen ska få en okej skoltillvaro.
Ja det var mitt julklappstips till er, bara ett datorklick bort. Köp på badlands.se på faktura. Köp till alla era vänner. Jag kan garantera er en ljuvlig läsupplevelse.
