1. År 1928 tjänade min morfar snickaren Gustaf Anders Löfgren 710 kronor och betalade knappt 38 kronor i skatt. Åttio år senare tjänar hans sonson, professorn och författaren Leif Gustav Willy Persson, fyra och en halv miljon varav han betalar närmare två och en halv miljon i skatt. Allt i runda slängar eftersom det numera är tidens sed för sådana som även han har blivit och oavsett tiden måste det väl ändå ha varit en lång resa.

2. Efter att ha bott på gården i Sörmland i ett halvår har jag fått nytt umgänge. Lasse som är ortens snickarmästare och en högst bildad karl, Bosse som är jordbruksarrendator och till och med bättre på att räkna än vår granne Göran som är före detta statsminister, Gunnar som kör grävarn och håller rent på vägen oavsett årstid, Christer som är närmsta granne, hästkarl, nybliven pensionär och alltid ställer upp i stort såväl som smått. Nu i vår har vi fiskat i Båven och Lockvattnet. Till hösten skall vi jaga tillsammans.

3. Vissa dagar känns det som det svarta hålet i mitt bröst håller på att sluta sig. Korta ögonblick kan jag till och med få för mig att jag äntligen är på väg hem.