I min förra söndagskolumn roade jag mig med att jämföra Stieg Larssons bokförsäljning med Björn Ranelids. Under loppet av några timmar, dygnet runt, året om, säljer världens bokhandlare "lika många böcker av Larsson som Ranelid av egen kraft lyckas kränga utanför bokhandeln under ett helt år". Restupplagor som han för övrigt fått helt gratis från sitt förlag eftersom man annars skulle ha bränt upp dem.
Redan dagen därpå klättrar Ranelid på väggarna. Påstår att allt jag sagt är "lögn och förtal" och att jag skulle ha beskyllt honom för att tjäna svarta pengar. Varför jag nu skulle göra det? Ranelid som aldrig missar ett tillfälle att lägga ut texten om sin moraliska förträfflighet och med människor med hög moral är det ju så enkelt att de i vart fall inte fuskar med skatten (Expressen, 1 och 2 augusti).

Om man går in på nätet hittar man ett stort antal artiklar som handlar om Ranelids alla författarbesök runt om i landet. Att han är "landets mest populäre föreläsare" som vid "hundratals tillfällen per år" får berätta om sitt författarskap. "Föreläsningssalar fullsatta med läsare" som törstar efter det Ranelidska Ordet och snart nog kommer att förlösas eftersom varje sådant Välsignat Möte avslutas med att han säljer sina egna signerade böcker mot kontant betalning.
Ett rikt pressmaterial med mycket bra bilder. Bagageutrymmet på Ranelids Jaguar fylld till brädden med böcker, författaren själv som släpar på sprängfyllda bokkassar, ändlösa rader av "litteraturälskare" som ringlar sig fram mot bokbordet med staplar av böcker, högar av kontanter som tornar upp sig framför den idogt verksamme Bokhandlare Ranelid. Ständigt leende med tänder som är lika vita som porslinet i vanligt folks badrum. Och på goda grunder som det verkar.
Om man gör en mycket konservativ beräkning av den här verksamhetens omfattning och drar bort hälften av vad han själv påstår, eftersom sådana som han är konstruerade på det viset, så landar man ändå på cirka 4 000 böcker och en intäkt på mer än en halv miljon, per år. Etthundratjugo föredrag per år där han i genomsnitt säljer drygt 30 böcker per gång till ett snittpris av 150 kronor. Så långt är det hela också skattemässigt fullkomligt invändningsfritt. Samtidigt är det just här som det börjar bli intressant för en sådan som jag.
Ranelid driver sin författarverksamhet i ett eget aktiebolag. Enligt de senaste tre årsredovisningarna har han dragit in mellan sju och åttahundra tusen per år och gjort en vinst på mellan noll och hundra tusen kronor. En intäkt som borde stämma väl med den royalty han får från sitt förlag plus ersättningen för alla föredrag han håller. Däremot finns det mycket litet utrymme för hans privata insatser som sin egen bokhandlare. Redovisningen av den kan högst ha handlat om något hundratal böcker per år.

Återstår två förklaringar. Antingen får Stackars Björn bara signera någon ynka bok någon enstaka gång och har hittat på alltihopa eftersom han skäms så förbannat. Eller också är det på det viset att alla uttalanden han strött omkring sig, och alla reportage och bilder, i stort sett ger en korrekt beskrivning av det han hållit på med under många år men att han tyvärr råkade "glömma" den bokföringstekniska biten. Helt säkert av moraliskt fullkomligt oantastliga skäl eftersom det ju ändå handlar om Björn Ranelid som är en mycket Bättre Människa än alla vi andra, Vanliga Fattiga Syndare.