Måndag eftermiddag den 25 januari, 2010. En gråmulen, iskall dag och ett väder som är helt i logik med det som strax skall hända. När Göran Lindberg kliver ur sin bil i centrala Falun grips han av säkerhetspolisens spanare. Inte för att han försökt störta regeringen, hotat vår svenska grundlag eller ens spionerat åt ryssen. Göran Lindberg - före detta länspolismästare, rektor för polishögskolan och den svenska polisens ledande jämställdhetskämpe sedan 25 år tillbaka - har kommit till Falun för att våldta en fjortonårig flicka som han raggat upp på nätet.
Timmarna innan han grips har han undersökt flera hotell i staden i jakt på en lämplig brottsplats. Han har stannat till vid apoteket i Falun och köpt Viagra. I hans bil påträffas en väska med "hjälpmedel ägnade att användas vid sexuella övergrepp", bland annat en ögonbindel, flera läderpiskor, läderband med spännen, läderarmband, armband med karbinkrokar, vanliga läderremmar och vibratorer. Givetvis också den, i sammanhang som detta, obligatoriska "disciplinbollen med koppel", ett nödvändigt hjälpmedel för den som vill få tyst på ett motsträvigt och skrikande offer och med de flesta hotell är det ju tyvärr så att de har alltför tunna väggar.
I samma sekund som han grips faller Göran Lindberg rakt ner i ett svart hål och med sig i fallet drar han även sin hustru, sina barn och alla andra nära och kära som bara älskat och tyckt om någon som i hemlighet levt ett annat och betydligt mörkare liv. Ovetande, slagna till marken, helt utan skuld. Nu faller de alla fritt, rakt ner i det svarta hålet, ridna av en nattlig mara, som bara har börjat trots att det i dag är drygt fem månader sedan polisen grep deras man, pappa och gode vän.
I övermorgon inleds nämligen rättegången mot Göran Lindberg vid tingsrätten i Södertörn, drygt en mil söder om Stockholm. Tjugotre åtalspunkter, fem våldtäkter, tio som handlar om koppleri och de återstående om att han under de senaste tre åren vid några tiotal tillfällen, skulle ha köpt "sexuella tjänster" från sammanlagt åtta olika målsäganden.
Om åklagaren skulle vinna fullständig framgång med sitt åtal kommer Göran Lindberg att dömas till minst tio års fängelse. Samtidigt verkar hela saken långt ifrån enkel. Lindberg förnekar nämligen kategoriskt samtliga våldtäkts- och kopplerianklagelser. Han erkänner bara att han köpt sex vid ett antal tillfällen och skulle domstolen godta den versionen skall han dömas till dagsböter.
Enligt rättegångsbalkens regler skall rättegången i brottmål vara offentlig för att man på det viset skall kunna garantera att den genomförs på ett rättssäkert sätt. Det är en bestämmelse som tillkommit för att skydda både en demokratisk rättskipning och samtliga inblandade, inte bara den som står åtalad. Från denna huvudregel finns givetvis undantag och ett av de vanligaste är att man sekretessbelägger större eller mindre delar av en rättegång av omsorg om sådana måls- ägande som fallit offer för olika sexuella övergrepp.
Den här gången har man gått betydligt längre än så i och med att hela rättegången kommer att ske bakom lyckta dörrar. För övrigt ett gemensamt önskemål från både åklagare och försvarare. Oavsett detta och allt annat tycker jag att det är ett dåligt beslut och att det rimligen borde ha gått att hitta en annan lösning utan att för den skull utsätta vare sig den åtalade eller hans offer för onödigt lidande.
Att det är säkerhetspolisen som griper Lindberg den där gråkulna och iskalla eftermiddagen i januari då hans liv förändras, beror för övrigt på en "hemlig" överenskommelse inom den högsta polisledningen. I all sin enkelhet handlar den om att folk från Säpo är bättre på att hålla käften än vad vanliga poliser är. Rättssäkerheten helt lämnad därhän.
