SVT-DOKUMENTÄR. Irene, som kastade en tårta i ansiktet på SD-ledaren Jimmie Åkesson, är huvudperson i första avsnittet av "Kärrtorp - efter smällen". Foto: SVT
SVT-DOKUMENTÄR. Irene, som kastade en tårta i ansiktet på SD-ledaren Jimmie Åkesson, är huvudperson i första avsnittet av "Kärrtorp - efter smällen".  Foto: SVT
Leif GW Persson

En fråga om trovärdighet

Publicerad

I december förra året hölls en antirasistisk demonstration i Kärrtorp söder om Stockholm. Det blev en stökig historia med motdemonstranter, dålig polisövervakning, många skadade, ännu fler som hamnade i finkan och omfattande skriverier i media. I veckan som gick visade SVT en dokumentär i fyra avsnitt om hur det som hänt upplevdes av människor som bor i området: Kärrtorp - efter smällen.

Huvudperson i det första avsnittet var Irene. En sextioårig kvinna som en månad före smällen i Kärrtorp blivit rikskändis sedan hon dängt en tårta i ansiktet på Jimmie Åkesson.

Det är också detta som programmet i allt väsentligt handlar om. Om rättegången, domen och mest av allt om Irene själv. Om "vänsteraktivisten Irene", hennes livslånga kamp mot fascism och nazism och hennes strävan att bygga ett bättre samhälle för våra barn.

Irene beskriven med egna ögon och egna ord och när hon i slutscenen kliver in i fängelset för att avtjäna två månader för att hon skulle ha tårtat Jimmie Åkesson är det säkert åtskilliga tittare som redan tagit till lipen för hennes räkning.

Dock icke jag själv. Den Irene jag känner är nämligen en annan som inte har ett Pillekvitt gemensamt med hennes egen beskrivning. En notorisk kåkfarare som bara under de senaste dryga tjugo åren dömts till ett tiotal fängelsestraff på allt ifrån några år till någon månad och hos polisen finns noterad för hundratals brott; narkotika, våld mot tjänsteman, olaga vapeninnehav, rattfylleri, grova olovliga körningar och allt det där andra som följer naturligt av att man lever ett helt igenom kriminellt liv och ger fullkomligt Faderulingen i de lagar och förordningar som skall gälla oss alla.

Irene är ett märkvärdigt fruntimmer. Hon tillhör den mest brottsbelastade promillen av landets invånare och med tanke på detta - och de låga upptäcktsriskerna för brott av det här slaget - är det två frågor som åtminstone jag själv undrar över.

Varför hon inte berättade om sina praktiska - och närmast unika - kriminalpolitiska insatser och hur hon dessutom fått tid över för sitt livslånga och brinnande politiska engagemang?

Leif GW Persson
Leif GW Persson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag