Vid lunchtid snavar Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson nedför en trappa på Café Opera i Stockholm, och lite senare säger han till mig att i Forsmark ska det hända grejer i dag.
Två timmar senare faller Forsmarks vd Lars Fagerberg.
Analytiker och journalister
får rostbiff och potatissallad när Vattenfall under krogens kristallkronor på engelska presenterar sitt resultat för 2006. Efter skatt och andra störande poster landar vinsten på 19,4 miljarder kronor.
Koncernchefen landar också, på en ekonomireporter, när han har kört sin powerpoint och snubblar ned från scenen.
Jag grubblar över om snedsteget ska ses som en symbol för Vattenfalls svaga fjärde kvartal, eller för säkerhetsproblemen vid Forsmarks kärnkraftverk, men Lars G Josefsson säger att det bara var ett ovanligt högt trappsteg.
Han är förgrymmad
över den bristande säkerheten vid Forsmark, och gör ingen hemlighet av det. Redan vid lunchtid väser han "not acceptable" och morrar "further actions", men vill vid den tidpunkten inte kommentera om det betyder att Forsmarks ledning sitter löst.
Att kärnkraftsverkets stopp i somras kostat Vattenfall omkring 1,5 miljarder kronor sitter som en svart plump i den färgglada presentationen.
Att Vattenfalls vinstjakt äventyrar säkerheten i kärnkraften vill han, när vi sitter i någorlunda enskildhet i en trappa upp, "å det starkaste dementera".
Jag byter ämne och frågar om det inte är en paradox att komma ut som miljövän när man är vd för ett företag som tillhör Europas värsta vad gäller utsläpp av koldioxid och tjänar stora pengar på brunkolsbrytning.
Lars G Josefsson säger att arbetet mot växthusgaser är en självklarhet, och att Vattenfall genom att köpa och modernisera kolkraftverk tar ett ansvar och förbättrar.
Han menar att
han hellre kallas klimatkramare än Brunkols-Josef. Men viktigare, påstår han, är att svenskarna ska förstå att det engagemang som han känner för miljön, speciellt inom klimatområdet, är seriöst och äkta.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har förstått det, och har utsett Josefsson till sin rådgivare i klimatfrågor.
Medan vi sitter och pratar i Stockholm händer det grejer i Forsmark. En sparkad vd. Ny styrelse. Bättre kontroll, förhoppningsvis. När jag går nedför trappan mot utgången ser jag noga efter var jag sätter fötterna.