Lars Lindström

Sjukhuset skröt om sina nedskärningar - sedan blev människor sjuka

Publicerad

För tio dagar sedan skröt ledningen för Karolinska universitetssjukhuset i Solna om att de hade sparat 365 miljoner kronor det senaste halvåret - och vänt en brakförlust till vinst.

Sedan blev människorna sjuka.

Då uppenbarades den stora bristen på sköterskor, de många stängda vårdplatserna och de oerfarna läkarna som själva tar nattpass på akuten.

Så enkelt är det kanske inte. Men det är klart att neddragning av personal, läkemedel och material för två miljoner om dagen i sex månader gör avtryck på ett sjukhus, även om det är stort.

Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) tycker att Karolinska sviker vårdkraven och att sjukhusen generellt måste "jobba smartare".

Carl-Göran Ericsson, chefläkare på Danderyds sjukhus fick också smäll på fingrarna av Filippa Reinfeldt i en artikel Dagens Nyheter i går: S:t Görans sjukhus kan minsann bedriva likvärdig vård som Danderyd, men för "sju procent mindre pengar".

Det där viftar Carl-Göran Ericsson bort. Han säger:

- S:t Göran har en helt annan struktur, äger sina egna specialmottagningar på stan och kan optimera sina patientflöden. Vi skulle vilja ha det så. Hon tycker vi ska jobba smartare, men sedan lägger hon krokben för oss och låter oss inte utveckla den struktur vi vill ha.

 

Ingen förvånas över vårdkrisen. Befolkningen blir äldre. Organisationer slimmas. Sjukvård är en dyr historia, och oförutsägbar. Ena dagen kommer 250 patienter till akuten. Nästa dag 350.

Men alla sjuka måste inte åka till akuten. Och visst borde sjukhusen ha lärt sig att i januari-februari kommer både influensan och vinterkräksjukan?

Det är som när det föds många barn ett år och sex år senare säger politikerna förvånat: Va, har vi inte skolor till alla? Vi stängde ju skolor bara för två år sedan!

- Hur kan vården hamna i detta läge, säger Eva Nowak på Vårdförbundet i Stockholm om att Karolinska universitetssjukhuset fick införa "stabsläge", då man enbart tar hand om akutpatienter och tar paus i övrig verksamhet.

- Det är nästan ofattbart. Jag har aldrig varit med om det, och jag har ändå varit sjuksköterska sedan 1978, säger hon.

Karolinska har brottats med flera problem senaste halvåret: för få sköterskor, får få legitimerade läkare, för många stängda vårdplatser. Dessutom utsågs Karolinska till det smutsigaste sjukhuset i Sverige i den senaste nationella patientenkäten. Men ekonomin går bra.

 

Sjukhusdirektör Birgir Jakobsson kan inte kommentera, eftersom han är och studerar sjukhus i USA. Men Ann-Britt Bohlin, som är chefläkare och t f sjukhusdirektör, säger:

- Vi kommer inom kort att ha en dialog med våra ägare och kommer då att diskutera de frågorna. Vad gäller ekonomin stämmer det att sjukhuset har fått ökade anslag. Det får vi varje år, men inte tillräckligt för att fullt ut kompensera kostnadsökningarna. Därför måste sjukhuset ständigt genomföra effektiviseringar.

I år har Karolinska lovat att rationalisera verksamheten ännu mer, och spara 350 miljoner kronor till. Lycka till i januari och februari nästa år.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida