Lars Lindström

Nu vrålar den andra lynchmobben

Publicerad
Uppdaterad
Nu vrålar den andra lynchmobben, människor som inte förstått att de med sitt oresonliga hat ställer sig mitt i samma vildsinta folkmassa som jagade bort Linnea från Bjästa.
De tror att de stöttar hennes sak.
De har fel.
Det tragiska scenariot i Bjästa utanför Örnsköldsvik har nu gått vidare till fas två. Ropen på nätet skallar att samhället borde brännas ned till grunden. Hoten mot den 15-årige sexbrottslingen och hans familj har nått sådana proportioner att de har polisanmält och känner sig tvingade att fly.
Bara ett exempel som jag hittar i min mejlkorg: ”En dömd våldtäktsman är en dömd våldtäktsman och han förtjänar att bespottas och föraktas av samhället” skriver Magnus, som vill att skampålen bör återinföras.
Låt oss slå fast ett par saker med en gång. Att bränna Bjästa är helt meningslöst, eftersom det handlar om en struktur i vårt samhälle i stort, inte det specifika lilla samhället Bjästa.
Att skuldbelägga den våldtagna, påstå att hon ljuger, kalla henne slampa, ifrågasätta hennes motiv – det är inget unikt för fallet Linnea. Så ser det ofta ut för våldtagna tjejer, även om det tack och lov inte alltid tar dessa proportioner.
Att lyncha en 15-årig kille som inte ens verkar inse att det är en våldtäkt han genomför är också meningslöst. Han behöver behandling för sitt beteende.

Linnea bad honom
att sluta fem, sex gånger där inne på skoltoaletten. Han fick använda så mycket våld för att bryta ned Linnea på golvet och hålla fast henne så att hon fick elva blåmärken över hela kroppen och flera stora blåskimrande svullnader på armar och ben.
Ändå. ”Jag såg det ju inte som att hon såg det som en våldtäkt utan då hade hon ju skrikit hjälp eller…”, säger 15-åringen i sitt erkännande.
Om tjejen bara säger nej fem, sex gånger och inte skriker på hjälp är det alltså ingen våldtäkt. Han är inte ensam om den villfarelsen, tyvärr.
Inte när en hög uppsatt jurist som kammaråklagare Rolf Hillergren kan vädra så unkna åsikter om våldtäkt som han gjorde i höstas: de känner varandra, hon har inte lust, han ”kör ändå” – det ”liknar mer en ordningsförseelse”.
Om killen verkar någorlunda normal, ser bra ut och inte är svartskalle, då kan det ju inte vara våldtäkt, då måste tjejen ha utmanat honom och egentligen velat ha sex. Vi vill inte ha våldtäktsmannen som granne eller skolkompis. Vi vill föreställa honom som en best i en mörk gränd – men där finns han nästan aldrig.
Det enda som borde brännas är våra egna föreställningar om hur en våldtäkt och en våldtäktsman ser ut. Och medan vi försöker rannsaka oss själva pågår kravallerna på internet. Men mer pöbelmentalitet kan aldrig förhindra att det går lika illa för nästa Linnea, tvärtom.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag